Coronakrisen har lärt regeringen vikten av kriskommunikation på flera språk
Betyget för hur regeringen hanterat vårens coronakris blir klart godkänt enligt en undersökning som statsrådet låtit göra. Krisledningen och hur regeringen använt sig av beredskapslagen får beröm, men det finns också flera lärdomar att hämta.
Statsrådet har låtit en oberoende utredningskommission undersöka hur åtgärderna i samband med coronaepidemin fungerat. Statsrådet har också själva utrett krisledningen under pandemin. Perioden som granskades var från början av året 2020 till slutet av juni 2020.
En av de viktigaste delarna i coronakrishanteringen kan anses vara kommunikationen till allmänheten, som rapporten ser som lyckad. Kommunikationen från myndighetshåll gjorde allmänheten medveten om krisens allvar. Det bedöms ha haft en stor inverkan på hanteringen av epidemin.
Vad beträffar brister i kommunikationen kan samordning mellan myndigheter nämnas. Det stod inte alltid klart för medborgarna vilken myndighet som gick ut med vilken information.
Olika språk har beaktats
Enligt Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriet, har informationen om covid-19 och regeringens åtgärder funnits tillgängliga på många minoritetsspråk – utöver nationalspråken.
— Det har inte handlat om att man inte skulle ha tillgång till information på olika språk utan mer om hur man får ut den till de grupper som berörs, säger Tammenmaa.
Hon säger att det funnits en medvetenhet om att det i krissituationer måste finnas material på olika språk, och att den medvetenheten ytterligare ökat under pandemin.
— Krisen väckte en insikt om språkets betydelse, att det är något som på riktigt får riktiga konsekvenser. Språken har inte varit bortglömda men jag tror vi behöver öva på hur vi får informationen att nå fram.
Hon nämner det finlandssvenska teckenspråket som ett problem, där handlar det inte ens om vilja utan brist på tolkar.
— Därtill har frågan om simultantolkning aktualiserats.
Det har varit svårt att hitta simultantolkar och till exempel Svenska Yle använde sig av statsrådets tolkar vid regeringens presskonferenser.
Tammenmaa säger att man aldrig kommer att undgå brister i översättningar men att en medvetenhet om att informationen snabbt och i samma omfattning måste finnas på flera språk har kristalliserats.
Lyckad krishantering
Av statsrådets rapport framgår att krisledningsåtgärderna i stort sett varit lyckade. Beslutsfattandet har skett snabbt och de flesta besluten har fattats i rätt tid.
Enligt rapporten tillämpades också beredskapslagen vid rätt tidpunkt. Däremot gav den inte ideala verktyg för krishantering. Det finns ett tydligt behov att se över och utveckla lagstiftningen när det gäller dylik krishantering.
En framtida utmaning för regeringen är att organisera sig snabbare i kampen mot kriser. Det behövs tydliga modeller för ledning och organisering som kan tillämpas vid krissituationer.
Rapporten visar också att det inte finns tillräcklig beredskap för en kris i stil med coronapandemin. De lärdomar man fått från övningar kunde bara tillämpas till viss del. Det är viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig på dem i framtiden.
Den kvalitativa utredningen har gjorts utifrån personintervjuer. Bland de intervjuade fanns de flesta av statsrådet medlemmar och högsta tjänstemän, samtliga medlemmar i statsrådets covid-19-samordningsgrupp, tjänstemän vid justitiekanslersämbetet och personer som arbetar i riksdagen.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.