När gränserna är stängda och flygen står kvar på marken verkställs inte heller avvisningar av asylsökande som nekats asyl i Finland.
Europarådets kommissionärer för mänskliga rättigheter har uppmanat medlemsländerna att frige asylsökande som är inlåsta i väntan på avvisning.
På den slutna förläggningen i Joutseno började personer i förvar hungerstrejka för att protestera mot att de hålls inlåsta trots coronaepidemin.
Det var för två och en halv vecka sedan. Sedan dess har sju personer släppts ut från den slutna anläggningen i Joutseno, men den 23-åriga afghanen Ali Nuuri är inte en av dem.
När SPT pratar med honom i telefon har han börjat äta försiktigt tre dagar tidigare. Men maten smakar inte och Nuuri kan inte sova på nätterna. Han är rädd för att skickas tillbaka till Afghanistan.
– Jag vaknar ur mardrömmar och känner att jag behöver få luft. Men jag är inlåst. Jag mår väldigt dåligt.

Han har hållits i slutet förvar i två månader. Under den tiden har han bara fått gå ut två gånger. Nuuri berättar att han har fått besöka läkare som gett honom mediciner.
– Men inte behöver jag några läkemedel. Jag behöver få släppas fri.
Orsaken till att Nuuri ännu hålls inlåst i förvar, fast några andra afghaner har släppts ut, är för att han efter tre negativa asylbeslut reste till Tyskland.
Därifrån skickades han tillbaka till Finland i enlighet med Dublinkonventionen och eskorterades direkt från flygplatsen till den slutna avdelningen i Joutseno. Polisen misstänker att han igen skulle lämna landet om han släpps fri.

Svårt att motivera förvar om tidpunkten för avvisningen är okänd

Utlänningslagen ger i huvudsak två motiveringar för att hålla en person som har fått ett avvisningsbeslut inlåst. Lagen slår fast att tagande i förvar är berättigat om det är nödvändigt för verkställandet av avvisningen.
Diskrimineringsombudsmannens byrå tog i torsdags ställning till denna paragraf och konstaterade att det är svårt att berättiga att man håller en asylsökande i förvar om tidpunkten för återsändningen är okänd.
Avvisningarna skjuts framåt på obestämd tid på grund av resebegränsningarna under coronaepidemin.
Till exempel Afghanistan har meddelat att de inte tar emot några landsmän mitt i det kaos som coronaepidemin orsakat.
Men på polisen resonerar man annorlunda. Mia Poutanen på Polisstyrelsen säger att polisen trots den pågående pandemin fortsätter förbereda avvisningar, och att det motiverar fortsatt förvar för en del.
– Personer som ska avvisas får hållas i förvar i sex månader. De nuvarande restriktionerna är inte satta så långt framåt, konstaterar Poutanen.
Hon påpekar också att polisen inte gör skillnad på asylsökande som fått avslag och personer som fått avvisningsbeslut av någon annan orsak.
Enligt uppgifter från Migrationsverket är största delen av personerna i förvar inte asylsökande.

Enstaka personer har släppts fria

Poutanen berättar att polisen redan för en månad sedan gick igenom vilka som är i slutet förvar och hur grunderna för att hålla någon i förvar påverkas av coronaepidemin.
Poutanen säger att polisen efter det har släppt ut enstaka personer och antyder därmed att de flesta som hållits i förvar innan epidemin bröt ut fortsättningsvis hålls instängda.
Hon säger att motiveringen för frihetsberövande för de flesta som nu hålls i förvar stöder sig på den andra lagenliga grunden för förvarstagande: att personen utgör ett hot mot den nationella säkerheten.
Personer som har blivit dömda för brott eller som misstänks för brott faller under denna kategori.
Men Poutanen vill inte gå närmare in på vilka konkreta aspekter som spelar in när polisen bedömer om någon är ett potentiellt hot mot säkerheten och tryggheten i samhället.
– Det är en helhetsbedömning som görs från fall till fall, säger Poutanen.
Hon vill inte heller kommentera hur ett Dublinfall spelar in för att hålla någon i förvar.

Har sitt liv i Finland

Nuuri vet om två andra afghaner som sitter inlåsta på den slutna avdelningen i Joutseno. En av dem ska avvisas till Bulgarien i enlighet med Dublinkonventionen.
Konventionen är en överrenskommelse mellan EU-länderna om att asylsökande bör söka asyl i det land där de först registrerat sig som asylsökande.
Nuuri kom till Finland som asylsökande år 2015. Han har bott i Lieksa i norra Karelen där han har yrkeshögskolestudier inom byggbranschen på hälft. Han är rädd för att bli dödad om han återvänder till Afghanistan.
– Jag kom till Finland som minderårig för fem år sedan. Jag har varken familj eller vänner i Afghanistan. Hela mitt liv har jag nu i Finland.
Nuuri har lämnat in en ny asylansökan. Han önskar att han skulle få vänta på beslutet hemma och säger att han i stället för att sitta inlåst skulle kunna anmäla sig hos polisen en till två gånger i veckan. Det är en mildare åtgärd för ordningsmakten att kontrollera människor som fått avvisningsbeslut.
Joonas Rundgren på diskrimineringsombudsmannens kontor säger att myndigheterna först måste bedöma om mildare former av övervakning, som anmälningsplikt, kan tillämpas innan man frihetsberövar personen helt.