Coronaårets skolgång har satt familjerna i en ojämlik sits – ”Måste jobba för att ta igen skillnaderna”
Föräldrarnas åsikter går alltmer isär när det gäller skolgången under coronatiden, visar den nyaste föräldrabarometern av Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto. Läsåret har präglats av distansundervisning, vilket har satt familjerna i en ojämlik sits.
I tidigare barometerundersökningar har de som svarat varit mer eniga, nu finns motsättningar.
— Familjerna har väldigt olika utgångslägen, säger Katarina Perander-Norrgård, sakkunnig vid Förbundet Hem och Skola.
Över 26 000 föräldrar svarade på enkäten, vilket är en stor ökning från tidigare år då cirka 10 000 föräldrar svarade. Det tyder på ett starkt engagemang bland föräldrarna.
Olika resurser
Många föräldrar är oroliga över hur deras barn klarar skolgången under pandemin. Enligt Perander-Norrgård måste man beakta att alla föräldrar inte har resurser att stödja sina barn i distansundervisningen. Bara var femte förälder jobbade på distans.
— Om man inte själv är hemma är det svårt att hjälpa till. Många föräldrar har också varit belastade av sitt eget arbete som präglats av distansarrangemang.
För en del är distansstudier bra och hjälper barnet att fokusera, säger Perander-Norrgård. För barn som blir mobbade kan det också vara positivt att få en paus från skolan. Men så finns också de som tidigare klarat sig bra men hamnat på efterkälken, det kan bli svårt att ta igen.
Arkiv/Linnea de la ChapelleFör familjer som har det ekonomiskt svårt och många barn hemma kan det bli en belastning att ordna måltiderna under dagen.
— Det här har lett till ojämlikhet i klasserna och skolorna. Nu måste skolorna aktivt jobba för att ta igen skillnaderna. Vissa mår verkligen dåligt, säger Perander-Norrgård.
Speciellt måste de årskurser som bytt stadium beaktas, det vill säga ettorna och sjuorna. Här krävs enligt Perander-Norrgårs aktiva tag från skolornas håll. Föräldrarna känner inte varandra och kan inte utbyta funderingar om rutiner eller till exempel hemkomsttider.
— Vi har en hel årskurs som riskerar att falla utanför.
Riktlinjer behövs
Undersökningen visar att en del av den information från kommunerna som vidarebefordrats till familjerna har upplevts som byråkratisk och svår att förstå. Också här går resultaten isär.
Perander-Norrgård säger att familjernas olika utgångspunkter borde tas i beaktande, till exempel vad gäller familjer med andra hemspråk än finska och svenska.
— Mycket information har kommit bland annat via Wilma, men den har ibland varit svårtolkad och inte öppnats upp tillräckligt.
En del av den information som kommit från skolan har berört praktiska coronaarrangemang, och många anger att rektorn oftare var avsändare än klassläraren. Många efterlyste mer utbyte om vardagen i skolan och hur eleven mår.
Mycket av ansvaret faller enligt Perander-Norrgård på föräldrarna och lärarna. I de skolor där kontakten mellan hemmet och skolan fungerade bra redan innan coronapandemin verkar också upplevelserna från distanstiden varit mer positiva.
Här måste skolan ta sitt ansvar för att skapa system för hur kontakten ska upprätthållas, säger Perander-Norrgård.
— Skolorna behöver skapa tydliga riktlinjer för kommunikationen för att både föräldrarna och de enskilda lärarna ska veta hur man kan kommunicera och vad som förväntas.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.