Coronaåret som gått – ”jag lider med ungdomarna”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
När coronapandemin bröt ut förra vintern och Finland tog i bruk beredskapslagen hade jag ambitionen att skriva dagbok över vad som händer och hur epidemin framskrider.
29.1. Första coronafallet i Finland
Jag minns hur jag sade att det är tur att vi går mot vår och ljusare tider – det skulle vara hemskt om det skulle vara höst och mörkt och att julen skulle bli förstörd. Nu vet vi alla hur det gick.
21.3. Första dödsfallet i Finland
16–22.3. Osannolik vecka. Har varit nervös för Wilmas (min dotters) skrivningar: fyra på en vecka. Oroade mig för hur hon skulle orka, och att det skulle bli några karantänbestyr. Allt gick till slut helt bra.
I huvudsak har det gått bra också för mig. Jag hänger inte annars heller på barer eller nattklubbar och är ingen stor kulturkonsument, så stängda krogar och museer har inte varit något större problem. Padelhallen har varit öppen, likaså gymmet så kondisen har inte heller blivit sämre.
Distansjobbet har jag vant mig vid, även om det stundvis har varit riktigt jobbigt.
25.3. Mycket jobb med ÅU och coronan, den tidigare morgontursveckan var den stressigaste jag haft under min karriär. Regeringen beslöt stänga gränsen till Nyland. Många har åkt till sina stugor vilket skapat motsättningar i skärgården.
Mest har jag sörjt över att inte träffa mina döttrar som jobbar och bor i Sverige. Samtidigt lider jag med alla ungdomar och studerande som har gått miste om en stor del av sina sociala kontakter i och med distansundervisning, stängda barer och rekommendationer att inte träffas i större grupper.
Att sitta ensam framför datorn och förbereda sig på en tent eller ett prov kan inte vara bra för den mentala hälsan. I kombination med den ständiga pressen på att få sin examen klar så fort som möjligt och helst med lysande betyg kan följderna bli dramatiska. Konsekvenserna av de psykiska besvär som ungdomarna kan råka ut för ser vi först om några år då de under normala förhållanden borde vara redo att ge sig ut arbetslivet.
Och om fjolåret var jobbigt för abiturienterna är det inget mot vad årets blivande studenter måste stå ut med. Osäkerheten för hur det ska bli med studentskrivningarna, oron för att bli sjuk eller hamna i karantän, samt besvikelsen över att efter 12 års skolgång gå miste om den stora avslutningen, penkisdagen.
Endast en månad efter att mitt dagsboksprojekt startade gav jag upp. Mitt sista inlägg skrev jag den 3 april.
Fredag och fortsätter jobba över helgen. Var hos Juppe och dricka lite Jallu, skönt med lite socialt liv. 1 637 fall, 20 döda. I världen drygt en miljon och över 50 000 döda.
Den 7 januari är de inhemska siffrorna 37 772 och 576. Globalt är smittfallen 87 186 54 och 1 881 788 personer har dött i sviterna av covid-19.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.