CKP: Nätbedrägerier är ett växande problem – kriminella har kommit över 13,5 miljoner euro redan i år
Nätbedrägerier och fiske efter bankkoder, kreditkortsuppgifter och betalningsmedel har blivit allt vanligare. Under våren tog polisen emot rekordmånga anmälningar om bedrägerier på nätet.
Polisen har fram till slutet av juni fått in fler än 900 anmälningar om bedrägerier som skett via internet. Totalt har kriminella kommit över mer än 13,5 miljoner euro.
Cirka 360 av dessa polisanmälningar är kopplade till bedrägerier med bankernas webbplatser eller personliga bankuppgifter i fokus. De här förlusterna uppgår till ungefär 5 miljoner euro.
Resterande miljoner som förlorats har varit till följd av nätbedrägerier där bedragarna utgett sig vara till exempel företag eller myndigheter.
Under hela fjolåret tog polisen emot totalt ungefär 2 100 anmälningar om bedrägerier som inträffat via internet. Totalt uppgick de kriminellas vinning för internetbedrägerier under hela 2020 till ungefär 25 miljoner euro.
Enligt Centralkriminalpolisen har ungefär hälften av nätbedrägerierna som anmälts i år inträffat sedan början av juni.
Enligt Petteri Laitila, kriminalkommissarie på Centralkriminalpolisen, är det ett problem att nätbedragarna kan utgå från var som helst i världen.
— Eftersom brottslingarna kan befinna sig var som helst på jorden blir det svårt att göra utredningar. Om brotten begås utomlands blir utredningarna både mer tidskrävande och komplicerade än om de begås i Finland, säger Laitila.
Ett möjligt mörkertal
Trots att Centralkriminalpolisen tagit emot många polisanmälningar om nätbedrägerier sedan början av juni är det inte nödvändigtvis hela sanningen, enligt Laitila.
— Det kan ha förekommit bedrägerier och brott som inte blivit polisanmälda. Om så är fallet kan mer än 13,5 miljoner ha gått förlorade, säger Laitila.
Många förlorade miljoner, hundratals polisanmälningar och ett möjligt mörkertal senare konstaterar Laitila att fenomenet cyberbrott inte är en nedåtgående trend.
— Det är fortsättningsvis ett växande problem. Nu för tiden kan vem som helst blir offer för den här sortens brott.
”Inte ens till min fru”
Om du drabbas av ett internetbedrägeri och förlorar pengar kan din bank vara ersättningsskyldig. Allt beror på om det kan anses att du har varit vårdslös i din hantering av dina individuella uppgifter, det vill säga till exempel nätbankskoder eller inloggningar.
— Eftersom varje fall ser lite olika ut så sker det en enskild bedömning vid varje fall. I Finland litar vi traditionellt på auktoriteter men man får inte glömma att banken, polisen eller myndigheterna aldrig frågar efter bankuppgifter via mejl, sms eller telefonsamtal, säger Kim Sirén, chef för bedrägerihantering på OP-gruppen.
Detta innebär att du aldrig bör lämna över dina bankuppgifter till någon annan.
— Koderna och betalningsuppgifterna är personliga och ska inte delas med någon, oavsett hur nära man är. Jag ger inte mina koder ens till min fru.
Enligt polisen har ungefär hälften av årets internetbrott inträffat sedan början av juni.
— Totalt sett har nätbedrägerierna ökat sedan i fjol. Det är ett växande fenomen både i Finland och i världen. Brottslingarna vet att folk tillbringar mycket tid hemma under pandemin, säger Sirén.
— Om man misstänker eller vet att man har drabbats av ett nätbedrägeri ska man allra först kontakta sin bank. Bankerna har spärrtjänster som finns tillgängliga dygnet runt. I bästa fall hinner banken avbryta överföringar eller kräva tillbaka pengarna. Det är därför det är viktigt att bankerna får reda på det först.
Det är alltså viktigt att kontakta banken först, sedan kan man kontakta polisen för att göra en polisanmälan.
Tidigare var det främst personer äldre än 60 år som utsattes för informationsfiske och andra typer av bedrägerier på internet.
— Tidigare kunde man se att det var äldre personer som föll offer för nätbrottslighet. Men numera finns det inget typiskt offer, säger Sirén.
Linnea de la Chapelle/SPTSå undviker du att bli ett offer
Oftast går nätbedrägerierna ut på att du via sms eller mejl, som ser ut att ha skickats i bankens namn, tas till en sida som är snarlik bankens där du uppmanas att logga in.
— Det absolut säkraste sättet att ta dig in på nätbanken är att använda bankernas egna mobilapplikationer. Att skriva in bankens webbplats manuellt eller att göra bankens webbplats till ett bokmärke är också säkra alternativ, säger Sirén.
Samtidigt gäller det att komma ihåg att även andra tjänster än bankerna utsätts för nätfiske.
— Folkpensionsanstalten och posten är andra tjänsteleverantörer som utsätts för detta, säger Sirén.
Så stjäl kriminella dina bankuppgifter
Mejl eller sms. Du får ett meddelande med en uppmaning att logga in på nätbanken, en länk i meddelandet tar dig till en falsk nätbank. Du bör därför aldrig logga in via en länk du fått på mejl eller sms.
Optimering av sökmotor. Du använder en sökmotor, till exempel Bing eller Google, för att hitta din nätbank. Du hittar i stället ett sökresultat, som tar dig till en falsk webbplats som utger sig för att vara bankens webbplats. Dessa syns ofta som annonser i sökmotorn.
Samtal. Du rings upp och uppmanas lämna över individuella bank- eller betalningsuppgifter. Polisen, bankerna eller myndigheterna begär aldrig sådant över telefon, mejl eller sms.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.