Christoffer Taxell får Folktingets förtjänstmedalj i guld – ser svenska dagen som en fest för tvåspråkigheten


Christoffer Taxell tycker att Folktingets förtjänstmedalj i guld är en hedersbetygelse som inte endast tillhör honom själv. – Det här är ett erkännande för det arbete jag gjort tillsammans med många andra. Foto: Mikael Piippo/SPT
Minister Christoffer Taxell får Svenska Finlands Folktings förtjänstmedalj i guld på svenska dagen. Taxell tar emot hedersbetygelsen i samband med Folktingets svenskadagenfest i sin hemstad Åbo på onsdag kväll.
Enligt Folktinget har Taxell arbetat för att främja svenskans ställning i Finland under hela sin mångsidiga karriär.

Åbobon Christoffer Taxell var ordförande för Svenska folkpartiet åren 1985-1990. Han var SFP:s riksdagsledamot åren 1975-1991. Foto: Mikael Piippo/SPT
Taxell var riksdagsledamot för Svenska folkpartiet 1975-1991 och ordförande för partiet 1985-1990. Förutom politiker har han varit styrelsemedlem i bland annat Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet och Stiftelsen för Åbo Akademi.
Taxell satt i finansrådet för Svenska litteratursällskapet i Finland från 1982 till 2016. Åren 2004-2009 var han kansler för Åbo Akademi.
De senaste åren har Taxell skurit ner på antalet förtroendeuppdrag. Han är dock fortfarande medlem i bland annat Ålandsbankens och Åbolands Skärgårdsstiftelses styrelser.
Folktingets motivering till valet av Christoffer Taxell
”Christoffer Taxell har en lång karriär inom politiken som riksdagsledamot, minister och ordförande för Svenska folkpartiet. Taxell har också innehaft betydande poster inom näringslivet och fram till 2018 var han ordförande för Konstsamfundet, en aktör som spelar en central roll i att stödja det svenska i Finland. Under Taxells sektoröverskridande karriär har han konsekvent visat på svenskans betydelse. Hans arbete för lösningar där svenskan får leva och utvecklas har främjat svenskans ställning i ett språkklimat som ofta varit krävande.”
För Taxell är svenska dagen framför allt en fest för ett tvåspråkigt Finland. Han säger att tvåspråkigheten är Finlands viktigaste koppling till övriga Norden.
— När vi firar svenska dagen firar vi egentligen vårt tvåspråkiga samhälle. För mig är svenska dagen ett sätt att fästa uppmärksamhet vid det tvåspråkiga samhället.
— Grunden för en finlandssvensk framtid är att det finns medborgare som tycker att det är viktigt med ett tvåspråkigt Finland.
”Vi måste ständigt påminna om vår existens”
Hur ser då den finlandssvenska framtiden och svenskans ställning i Finland ut? Taxell tror inte att svenskan försvinner någonstans.
— Jag hör inte till de värsta pessimisterna, inte alls. Men svenskans ställning och rätten att använda svenska är inget som kommer gratis. Vi måste ständigt påminna om vår existens.
Taxell gläds över att många tvåspråkiga familjer väljer att låta sina barn gå i svenskspråkig skola för att barnen ska lära sig svenska också om omgivningen i övrigt är finskspråkig. Han håller fast vid sin åsikt att skolorna i Finland ska vara officiellt enspråkiga, inte till exempel svensk-finskt tvåspråkiga.
— Vad är egentligen en tvåspråkig skola? Jag har ännu inte sett en definition på det. Men det är självfallet viktigt att de svenska skolorna förmår erbjuda en god undervisning i finska.
Fjorton medaljer i guld
Folktinget delar inte ut en förtjänstmedalj i guld varje år, men i år valde man att göra det till ära av organisationens 100-årsjubileum. Senast Folktinget delade ut en förtjänstmedalj i guld var 2014 då medaljen gick till minister Pär Stenbäck.
Folktinget har delat ut tretton förtjänstmedaljer i guld före Christoffer Taxells medalj. Bland dem som fått medaljen finns bland annat sex finländska presidenter.
Folktingets förtjänstmedaljer i guld genom tiderna
Juho Kusti Paasikivi 1952.
Kurt Antell 1964.
Urho Kaleva Kekkonen 1979.
Mauno Koivisto 1991.
Elisabeth Rehn 1994.
Martti Ahtisaari 1998.
Tarja Halonen 2002.
Paavo Lipponen 2003.
Henrik Lax 2005.
Jacob Söderman 2009.
Harri Holkeri 2010.
Sauli Niinistö 2012.
Pär Stenbäck 2014.
Christoffer Taxell 2019.
Källa: Folktinget
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.