Förflytta dig till innehållet

Christian Ramberg har följt handelstrenderna i nära 20 år – nu går Åbo hamns långvarige vd i pension

Christian Ramberg. Åbo hamns vd går i pension. Foto: Fredrik Häggman


Digitaliseringen, miljömedvetenheten och säkerheten. Det är de stora trenderna som Åbo hamns vd Christian Ramberg arbetat med sedan han blev vd för Åbo hamn år 2000. Efter nästan 20 år tackar han nu för sig.
– Vid hamnen följer man näringslivets puls och de senaste trenderna – statistiken ligger alltid lite efter. Det har varit fina år i ett intressant jobb, men nu känns det bra att få koncentrera sig på privatlivet, säger Ramberg när ÅU träffar honom på Åbo hamnkontor.

35 år inom branschen

Logistiken är den röda tråden i Rambergs yrkeskarriär. Efter avslutade ÅA-studier inledde han 1984 en 35 år lång karriär inom branschen – fram till millennieskiftet inom landsvägstransport, sedan vid Åbo hamn.
Skillnaderna i hur branschen såg ut på 1980-talet jämfört med i dag är milsvida. Datoriseringen har effektiverat transporterna, och speditionsfirmorna har blivit allt större. I dagsläget finns bara en handfull större aktörer kvar i Åbo.
– Det blir allt lättare att samordna transporterna så att så få mellanlager som möjligt behövs. Målsättningen är alltid att varorna ska röra golvet så få gånger som möjligt, för varje stopp kostar pengar. Trots förändringarna är grundtanken den samma: rätt produkt ska till rätt plats i rätt tid.

Sjöfart i blodet

Rambergs branschbyte från landsvägslogistiken till marinsektorn beror dels på slumpen, dels på att han alltid haft ett intresse för skärgården och livet till sjöss.
– Jag har det i blodet. Min pappa jobbade som skeppningschef och jag var inte många år gammal när jag för första gången steg på ett stort fartyg vid Mäntyluoto hemma i Björneborg.
Någon sjöfarare blev det ändå aldrig av honom, även om han påbörjade en utbildning till skeppsbyggare.
– Det var sämre tider inom skeppsbyggarbranschen, och ekonomin och logistiken var trots allt mer lockande.

Förr kunde man vandra fritt i hamnen

När Ramberg tillträdde var hamnområdet öppet för allmänheten, och stadsborna kunde fritt vandra ner till kajen för att se vad som pågår. Det blev det ändring på 2004 då hamnar världen över skärpte sina säkerhetsbegränsningar.
Det berodde i huvudsak på den rädslan för terrorism, men också på att man ville förhindra vanligt ofog.
– Säkerhetsaspekten betonas allt mer. Med digitaliseringen och automatiseringen blir det allt lättare att kontrollera fartygen, frakten och passagerarna.
Vid Åbo hamn planerar man bland annat att testa teknologi för ansiktsigenkänning. Nu för tiden kan man också med tekniska hjälpmedel skanna av last för att se om den innehåller förbjudna varor.
– Med tekniken kan man förhindra både smuggling och att folk tar med sig mer ofarliga men ändå förbjudna varor, som tekokare.

Christian Ramberg. Foto: Fredrik Häggman

Christian Ramberg

Född: 1955 i Björneborg
Utbildning: Ekonomie magister vid Åbo Akademi
Familj: Frun Christel, fyra barn och fyra barnbarn
Tidigare arbetsplatser: Transpoint, logistikbolaget John Nurminen
Intressen: Segling, fiske, lokalhistoria
Läser just nu: ”Från varven ut på världshaven – -skeppsbyggeriets historia i Finland”, utgiven av Forum Marinum

Miljömedvetenheten betonas allt mer

Under sin yrkesbana har Ramberg också följt med miljömedvetenhetens uppgång.
– Miljölagstiftningen tog fart på 90-talet, men fokus har skiftat under åren. I början diskuterade man avfallen, sedan kom muddringen på tal och nu senast har koldioxidutsläppen varit på tapeten.
När Vikings nya färja Glory levereras år 2021 kommer vi att ha två färjor i hamnen som drivs med naturgas. Det sänker koldioxidutsläppen avsevärt.
Med muddringen syftar Ramberg på att hamnen med jämna mellanrum måste muddras. Ännu dumpas muddringsmassorna i Erstan, men det ska det vara slut på senast 2024. Massorna tillför fosfor och kväve i havet, vilket förvärrar övergödningen.
Ramberg menar att incitamenten för att vara mer miljövänlig är stora.
– Utgångsläget är att alla ser ekonomiskt på sin energianvändning. Man eftersträvar alltid så effektiva körningar som möjligt. Där är digitalisering och automatisering till stor hjälp.

Åbo fick prioriterad hamn

Hamnens roll i transportkedjan är att göra flödet av varor och passagerare så smidigt som möjligt. Det inbegriper aktiv lobbning för investeringar i infrastrukturen, vilket lättare då Åbohamnen togs med i EU:s transportled Scandinavian–Mediterranean Corridor från Finland ända till Malta.
– Det betyder att vi inte måste knacka på hos Rinne utan kan söka pengar direkt av EU. Det varit en väldigt hård dragkamp mellan Åbohamnen och hamnarna i Raumo och Hango under min tid, säger Ramberg.
Sett till trafikmängderna har Åbo hamn varit ungefär lika livlig de senaste 20 åren.
Varje år förs passeras den av ungefär 2,5 miljoner ton varor och 3,3 miljoner passagerare.
– Skillnaderna jämfört med tidigare är att världshandeln reagerar snabbare på plötsliga händelser. Om relationen mellan Kina och USA eller brexitläget förändras så kan det slå direkt mot handelsflödena.

Stora förändringar att vänta

Från Auriga-huset, där Åbo hamnkontor finns sedan 2013, ser man ut över hamnområdet som under de kommande åren ska stöpas om. Om tio år ska passagerarfärjorna ha en gemensam terminal och frakttrafiken ledas om.
– Sverigetrafiken är väldigt viktig för Åbo, och det här kommer att göra den ännu smidigare. Staden blir också mer havsnära då den får utrymme att växa mot åmynningen. Det kommer att bli fint.
Omorganiseringen av hamnen planeras med en lång tidshorisont. Det är utmanande, eftersom kasten i värdshandeln och samhällstrenderna kan vara tvära.
– Ta till exempel parkeringsplatserna. Hur många kommer att behöva laddningsstolpar för elbilar i framtiden? Eller kommer folk alls att komma till färjan med egen bil? En hamn måste vara flexibel för att tackla vändningarna.

Mer tid med familjen

Trots att branschen och hamnen fortsätter att förändras ser Ramberg emot att lämna facklan vidare.
– Allt har sin tid. Jag ser fram emot att ägna mer tid åt familjen och att gå långa promenader med hunden. Så kommer jag säkert att tillbringa mycket tid i skärgården med både fiske och segling.
Hemma på gården och huset finns också mycket att ta itu med, berättar han.
– Det är viktigt att göra saker med händerna, tror jag. Jag har inga större projekt på gång, men dagarna fylls nog ändå.
Finns det något du kommer att sakna med jobbet?
– Jag säger som många andra har sagt före mig: kollegorna och samarbetspartnerna som man jobbat med. Det är ett väldigt socialt yrke, så man har hunnit knyta många kontakter genom åren.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter