Chock i skärgården efter "horribelt" beskattningsbeslut – fastighetsskatt höjdes 1 000 procent
Skärgårdsbor undrar varför skyddad mark som inte kan brukas nu hamnat under Skatteförvaltningens lupp. ÅU-foto
Åbolänningar i den yttre skärgården har i dagarna åkt på en ordentlig skattesmäll.
Skatteförvaltningen har i början av året sänt följande meddelande: ”Vi har kontrollerat fastighetsskatteuppgifterna i vår databas. Vid granskningen har vi upptäckt att marken… är inkorrekt beskattad.”
Eftersom skogs- eller jordbruk inte idkas på fastigheterna har förvaltningen bestämt att markerna ska beskattas.
För Klas Mattsson på Jurmo innebär det här att fastighetsskatten ökar med nästan 980 procent.
Mattsson har varit i kontakt med myndigheten, som uppmanat honom att korrigera uppgifterna på webben.
Men Mattsson fick inga löften om att fastighetsskatten skulle återgå till vad den har varit tidigare.
– Då tvingas jag sälja mark, säger Mattsson.
Tar livet av skärgården
Det som Mattsson och en rad andra fastighetsägare i skärgården inte förstår är varför Skatteförvaltningen nu börjar beskatta mark som hör till Natura 2000-området.
Kalle Sjöberg på Utö har åkt på en tusenprocentig höjning av sin fastighetsskatt, trots att majoriteten av hans marker är obyggbara.
– De drar all mark över en kam, varje kobbe trots att de hör till naturskyddsområden. Hur i hela friden ska man idka gårdsbruk på en stenklack, och hur tänker sig Skatteförvaltningen att man har ekonomisk nytta av en sådan?
Sjöberg säger att få skärgårdsbor kommer att klara av den här höjningen. Skatteförvaltningen har berövat skärgårdsborna deras nattsömn med beslut som Sjöberg kallar för horribla.
– Man tar livet av möjligheten att leva och verka i skärgården.
Tar ingen hänsyn
Clary-Ann Mattsson på Jurmo säger att höjningen – som för hennes del är på 400 procent – är en katastrof.
– Även om jag med min pension kunde slå ut skatten över ett år så skulle jag inte klara av att betala den. Skulden skulle växa för varje år.
Mattsson har varit i kontakt med Skatteförvaltningen och frågat om de förstår omständigheterna.
Hon har förklarat att fastigheten har strandlinje eftersom den finns mitt i havet, och att den är omöjlig att odla.
Dessutom är den, liksom Mattsons och Sjöbergs marker, skyddad.
– Men det har de inte tagit hänsyn till. Vi måste anhålla om omprövning.
Börjar bli riktigt farligt
Eftersom bevisbördan är på fastighetsägarna kan den omprövningen innebära utgifter.
Kartor och utlåtanden från Pargas stad är inte gratis, så Clary-Ann Mattsson hoppas att hon kommer över så mycket material som möjligt utan kostnad.
Kartor över hennes och övrigas fastigheter har Skatteförvaltningen bevisligen inte haft, säger hon.
– Jag undrar vad det här är för ”går det så går det”-mentalitet. Jag har hört att företag sänder ut falska fakturor till folk, men när en statlig myndighet börjar göra det är det riktigt farligt. Det är många som inte orkar kämpa emot, äldre personer som överlåter ärendet åt andra som inte har koll.
Ställda mot väggen
Om Mattsson inte får beslutet ändrat innebär det privat konkurs för henne, alternativt att hon tar lån för att betala fastighetsskatten.
– Men det är inte rätt, och jag är inte den enda pensionären som råkat ut för det här.
En annan pensionär som är i samma situation är Tage Danielsson på Borstö.
– De ställer en mot väggen. Det är helt orimligt. Varför ska staten beskatta holmar som är värdelösa?
Danielsson säger att han överväger att se ifall vindkraftsbolag är intresserade av hans marker, men hoppas också att beskattningen leder till diskussioner i valkampanjerna.
Pargas stad meddelar att man inte har att göra med Skatteförvaltningens beslut. Staden beslutar enbart om skattesatserna och de har inte ändrats i år.
Skatteförvaltningen kunde på måndagen inte svara på ÅU:s frågor men gav ett löfte om att återkomma på tisdag.
LÄS OCKSÅ: Från knappt 7 000 euro till över en halv miljon: Skatteförvaltningen förklarar höjningar i skärgården – som ålänningar redan upplevt
Har du åkt på en liknande skattesmäll? Kontakta dan.lolax@aumedia.fi
Ovannämnda fastighetsbeskattning bör avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen
för att få klarhet i fallet, alltså ett prejudikat med tanke på framtida beskattning.
”Luonnonsuojelualueet
Kansallispuistot, luonnonpuistot, soidensuojelualueet ja muut luonnonsuojelulain (1096/1996) nojalla perustetut luonnonsuojelualueet ovat pääosin muuta maatilatalouden maata, jonka arvo on arvostamislain 31 a §:n 1 momentin mukaisesti nolla.
Kun uusi luonnonsuojelualue perustetaan, muuttuvat alueella sijaitsevat metsämaat, vesialueet sekä mahdolliset maatalousmaatkin maankäyttölajiltaan muuksi maatilatalouden maaksi.
Luonnonsuojelualueilla voi kuitenkin joissakin tapauksissa olla muun maatilatalouden maan lisäksi myös rakennuksia ja näiden rakennuspaikkoja (esimerkiksi kansallispuistojen opastuskeskukset). Nämä rakennukset tontteineen ovat omistajalleen kiinteistöveron alaisia, arvostamislain yleisten säännösten mukaan arvostettavia kohteita. Kiinteistöveron suuruus niille määräytyy rakennuksen sijaintikunnan päättämien veroprosenttien mukaisesti.
Maatilakiinteistöllä olevat ulkoilu- ja virkistysalueet sekä puistot
Kaavamääräykset voivat rajoittaa metsän hyväksikäyttöä maanomistajaa sitovalla ja pysyväisluontoisella tavalla. Kysymyksessä ovat tällöin asemakaavassa ulkoilu- ja virkistysalueiksi tai puistoiksi merkityt alueet. Tällaiset alueet ovat joko metsämaata tai erityisalueita. Suojelualueiden tavoin nämä metsäiset kaava-alueet jäävät kiinteistöveron määräämisen ulkopuolelle joko metsänä tai erityisalueena, jolle ei määrätä verotusarvoa.”
Verottaja on tietämätön tästä pykälästä, joka on toistaiseksi voimassa ja pysynyt muuttumattomana ainakin vuodesta 2015 asti.
Jag kan tyvärr bara hålla med. Utöver att undertecknad har ärvt ett gammalt gårdsbruk samt har fått delar av den som eventuellt kunde avyttras till någon ekonomisk vinst Natura 2000 stämplad står man inför ett faktum att ta skeden i vacker hand och betala. Det som stör mig mest är att de som drabbas inte har ett alternativ förutom att kanske skänka den till staten för att undvika skatter. Det paradoxala och kanske mest perversa är det att om man har något sorts gårdsbruk är man befriad från skatt dvs. de som kan (åtminstone i teorin) tjäna pengar på sin mark är befriade från skatt medan de som inte kan det får betala mångdubbelt mera. Jag har redan sedan 2018 (innan denna höjning) besvärat mig till Skattemyndigheten eftersom min skatt över de senaste 5 åren stigit med 300%. Det måste komma en ändring där man befrjar gammal åkermark och skog som ligger ”i träda”, framförallt om det ligger tiotals kilometer från några som helst kommunala tjänster, samt Natura 2000 områden från fastighetsskatt.
Igen ett bevis på att den giriga skattebjörnen inte bryr sig om vad som gäller och hoppas istället att ingen skall sätta sig emot beslutet så att de kan stjäla mer från medborgarna. Skattebjörnen är det värsta rovdjureet i landet som bara förstör för andra och fångar lätt byte istället för att koncentrera sig på de riktiga skattebrotten, som i sig är lagliga pga. mycket slugare personer som söker efter kryphål. Det är helt enkelt för mycket jobb att stänga kryphålen.
Istället så är det markägare, pizzabagare, talkoarbetare…. som man kräver på straffskatt.
Helt sjukt att man är tvungen att t.ex sälja mark för att betala fastighetsskatt eller arvsskatt. Skulle vara dags att ta bort dessa avundsjukeskatter och alla andra motsvarande skatter. Skatt på egendom är STÖLD, egentligen hyr man marken och huset av kommunen/staten, vilket inte egentligen är meningen med att äga något. Man äger något för att INTE vara beroende av någon eller måste betala för användningen.
Inom en snar framtid hamnar man säkert betala för privata solpaneler, särskilt om man laddar bilen med dem.
Den ”skattesmäll” som nu har drabbat en del i yttre skärgården är så horribel att det måste vara möjligt att korrigera, men det kräver mycket arbete och kostnader. I en del fall, kanske de flesta,är det fråga om Natura områden. Alltså först har man i praktiken tagit marken (beslutat om att den skall förbli orörd) och sedan öser man på en sån här vettlös beskattning.
Flera avundsjuka vänstersinnade mänskor i skatteförvaltningens lönerullor så är detta bara början. Dom tror att det att man äger någon kobb i skärgården är en guldgruva. Det är dessutom fel att beskatta sådant som inte ens har upptagits som tomt i strandgeneralplanen som uppgjorts. Det är först i det skedet om någon får sålt ett dylikt värdelöst område som affären kan beskattas. Ta detta i beaktande då ni går och röstar.