Chandini Koivula öppnar privat läkarstation i Kimito i början av året – riktar kritik mot hvc för dåligt arbetsklimat
Inom vården på Kimitoön har en ny läkare, Chandini Koivula, gett sig in på den privata marknaden. ”Läkartjänster Chandini Koivula” startade sakta upp redan ifjol med konsultationer och hembesök. Men i början av år 2023 är tanken att företaget får en fast punkt, då en läkarmottagning öppnar i det röda huset invid prästgården i Kimito.
Chandini Koivulas man Fredrik Koivula är också involverad och tillsammans ser de satsningen som något de vill ge Kimitoöborna. De är nyinflyttade i prästgården på Kimitoön och är helnöjda med all service på Kimitoön, förutom den kommunala hälsovården. Här vill man bidra till en förbättring.
Tydligt behov finns
Att det finns behov av privata läkartjänster i Kimito kunde Koivulas snabbt konstatera och möjligheten uppskattades från början.
Kunderna har hittills anlitat Koivula bland annat för att snabbt få behövliga läkarintyg och så uppskattar barnfamiljer att slippa åka in till sjukhuset i Åbo eller Salo en kväll då barnet får öroninflammation stunden efter att hälsovårdsstationen i Kimito stängt för dagen.
– Men också äldre blir ju sjuka om kvällarna, ofta är det en anhörig som kommer på besök efter jobbet som märker det, säger Chandini Koivula.
Jobbar kvar på hvc
Koivula är för tillfället moderskapsledig, men även efter det kommer hon att jobba kvar som hvc-läkare i Kimito för att ta vara på dessa två helt skilda sidor av läkaryrket. Hon är dessutom mitt inne i sin specialisering inom allmän medicin.
– På min egen mottagning får jag en helt annan relation till patienterna. Jag hinner sätta mig ner, ge av min tid och prata. Läkaryrket handlar också om empati och sympati. På HVC är man mer som en robot, där finns så mycket som behöver göras.
Koivula tycker det ger en säkerhet som läkare att känna till patienternas bakgrund – som boende på orten blir relationen en annan. Koivula ser fram emot att få utveckla sitt arbete som privat läkare som hon vill.
– På hvc är det svårt att utveckla någonting, ledningen lyssnar inte på idéer och intresse att utveckla finns inte.
Emilia ÖrnmarkStress och resursbrist plågar personalen
Vidare anser Koivula att stress och resursbrist där gör arbetsmiljön dålig. Koivula saknar en teamanda och retar upp sig på att en gammalmodig hierarki mellan skötare och läkare lever kvar. Sådant upplevde hon inte i sitt tidigare hemland Sverige.
Koivula vittnar om kritisk läkarbrist, som vissa dagar tagit sig uttryck i att Kimito inte har någon läkare alls på plats.
Hon har själv presenterat lösningsmodeller för ledningen. Som ett exempel nämner Koivula att utbildade läkare inte borde jobba med administration utan i stället vara närvarande för att handleda och stöda nya läkare, vilket skulle öka tryggheten, bättra stämningen och kanske få folk att stanna kvar.
– Varför tar man inte tag i det här? De som jobbar här är ju utbildade i att ta hand om folk, säger Koivula frustrerat.
Kimitoöns ledande läkare håller inte med
Kimitoöns ledande läkare Sami Salminen tillbakavisar kritiken. Han håller inte med om att nya läkare inte skulle få behövligt stöd och inte heller att man skulle ha problem gällande personalens välmående.
– Min dörr är öppen, även om tid går till administrativt arbete och ärenden gällande välfärdsområdet. Man får prata, vi lyssnar nog, säger Salminen och syftar på personal i ledande tjänster inom vården.
Gällande välmående på arbetsplatsen poängterar Salminen att de anställda har ett krävande vårdarbete.
– Det uppkommer alltid situationer då välmåendefrågan blir aktuell. Enskilda fall kan jag inte kommentera.
Arkiv/Mikael PiippoPersonalbristen tampas man med även på hvc i Kimito.
– Att det är kris är ingen nytt och vi är inte ensamma om det.
Just nu har Kimitoön tre direktanställda läkare och två inhyrda plus de gynekologtjänster man köper för mödrarådgivningen.
– Jag har försökt rekrytera en läkare till, men det lyckas helt enkelt inte. En till inom öppenvården vore bra, säger Salminen och poängterar att man nog försökt lösa situationen.
Flunsatiderna anstränger systemet ytterligare.
Salminen anser ändå att den mer brådskande vården, alltså de tider kunderna får samma dag, rullar på. Till den icke brådskande vården är köerna på Kimitoön långa.
– November var svår – då var jag själv borta en del av månaden och den hyresläkare som skulle komma uteblev.
Nya system på hvc-mottagningen
Vid hvc har man tillsammans med personalen utvecklat akutmottagningen så att det finns två sjukskötare som tar hand om patienterna först för att vården ska gå smidigare och läkarresurserna ska användas effektivt.
På ett regionalt plan samarbetar man i utvecklingen av mottagningsverksamheten och vården av kroniska sjukdomar, också det här tillsammans med personalen. Salminen berättar också att man under året tagit i bruk distansmottagning inom psykvård för att möjliggöra korttidsterapi med låg tröskel.
Arkiv/Emilia Örnmark– Men under pandemin var det svårt att utveckla verksamheten, då fanns inte tid, säger Salminen, och tillägger hur stolt han är över hur personalen klarade den tiden.
Enligt Salminen har det hänt en enda gång att hvc saknade läkare helt och hållet under en dag, det var på våren. Han ser dock inte att patientsäkerheten skulle ha äventyrats, utan man styrde då mer akuta fall till sjukhuset i Åbo.
Ung hvc-läkare gillade stämningen i Kimito
Olli Kesti, en annan hvc-läkare ÅU talat med, beskriver arbetsplatsen som trevlig och säger att det var lätt och trivsamt att jobba i Kimito. Kesti jobbade här ett knappt år, men sökte sig till annan ort i oktober för att kunna specialisera sig.
– Stämningen på jobbet var bra, jag kom bra överens och kunde samarbeta med alla kollegerna på hvc.
Kesti säger att han fått mer handledning och stöd i sitt arbete i Kimito än någon annanstans – här fanns det alltid någon mer erfaren att fråga om råd.
Han tycker också att ledningen var mottaglig för åsikter och lyssnade till dem.
Gällande personalbristen säger Kesti att det fanns dagar med riktigt mycket att göra i Kimito, men situationen har alltid varit hanterbar.
– Det här hände bara då och då. För det mesta var mängden arbete lämplig. En aning bråttom är det alltid på hälsovårdsstationer, det hör till, tycker Kesti.
Han anser det som förståeligt på en liten hälsovårdscentral att arbetsbördan för läkarna ökar om någon kollega är sjuk.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.