Calle Pettersson och hans dragspel backar från scenerna – ”Jag brukar skämtsamt säga att man ska sluta så länge publiken är större än orkestern”
Kanske du känner låtarna ”En hajdare stor som en tv”, ”Jag ska stå på huvu” och ”Kärringen min kan inte spela dragspel”, och nu börjar melodier spela i ditt huvud?
En kär artist i hela Svenskfinland, men kanske ännu lite mer i Åboland är ju Calle Pettersson. Nu finns det bara en enda chans kvar för allmänheten att höra Calle med dragspel och sång: på Söderlångvik gård på Kimitoön i samband med forneldskvällen på lördag.
Det här är Calles sista sommar av spelningar, efter trettio aktiva år.
Varför slutar du?
– Jag brukar skämtsamt säga att man ska sluta så länge publiken är större än orkestern, speciellt om man spelar i en duo! Nå, riktigt där är vi inte ännu.
Calles beslut är resultat av en lång tankeprocess. Nu räcker hans tid helt enkelt inte till längre.
– Tid och möjlighet att komma med något nytt finns inte. Man borde ju komma med nytt med täta mellanrum. Men jag har ett jobb med mycket resande och så har jag barn som ännu är relativt små. Spelandet är numera en hobby för mig, vilket betyder att det tar en hel del av fritiden och en stor del av sommaren.
En musikerkarriär var ett alternativ
Att satsa på en karriär som yrkesmusiker var ett alternativ för Calle ännu i början av 2000-talet. Men i något skede tänkte han att även om branschen är rolig, trots sin litenhet i Finland, är den samtidigt hård och rätt osäker.
Men även som hobbymusiker kom Calle att ha många spelningar framför sig. Helt och hållet slutar han inte nu heller, utan fortsätter med musiken privat.
Vad kommer du att sakna mest?
– Alla människor! Att åka på spelningar är supersocialt: det handlar ju om att åka runt Svenskfinland för att hälsa på nya och gamla bekanta och om att umgås. Det kommer jag att sakna riktigt mycket. Men jag har ju många musikerbekanta – nu får jag tid för att gå på deras spelningar!
Mångsidigt instrument och många stilar
Sitt första dragspel fick Calle som femåring, för fyrtio år sedan.
– Man ska nog starta så tidigt. Det enda svåra var att dragspelet är ganska tungt. Men min morfar var en bra lärare i dragspel! Det är ett mångsidigt instrument, man kan kompa, vara med i orkester eller spela solo.
Förfrågningarna om spelningar började sakta droppa in och efter några år bildade Calle sin första egna orkester ”Calle Pettersson trio”. Den orkestern bjöd mest på dansbandsmusik, men under åren har Calle aldrig fastnat i någon viss stil, utan spelat även bland annat folkmusik, jazz, rock och underhållning.
Trion växte sig större och bytte namn till Sigma. Tillsammans med Eki Hakanpää, Jonas Stenström, Mange Manelius, Johan Ölander och Hannele Arminen vann Calle finska mästerskapen i dansbandsmusik 2001.
Ett annat ansett pris hade han då redan i bakfickan: 2000 kom han nämligen på tredje plats i Gyllene Harmonikan (Kultainen Harmonikka). Det var genom sin tävlingsdrivna dragspelslärare Keijo Louna Calle då slog sig in på den finska dragspelsgenren.
Arkiv/Monica Sandberg170 spelningar i året
Den allra aktivaste musikertiden för Calle pågick ungefär under åren 1999 till 2005.
– Som mest kunde det bli 170 spelningar på ett år.
Vid denna tid sågs Calle också i tv-rutan, i FST:s mångåriga Fångad av en sång.
– Jag var med i orkestern i nästan alla säsonger. Medverkan var viktig för karriären och gav mig synlighet.
Många svenska stjärnor kom för att uppträda i programmet, som Calle senare kunde peka ut som bekanta i svenska Allsång på Skansen.
Arkiv/Monica SandbergEfter tiden med Sigma fortsatte Calle med egna spelningar och lite senare som medlem i Showdown och i Tommy’s. Då Calle inte var upptagen med någon orkester bandade han in egen musik. Två egna skivor (2007 och 2011) har han släppt, plus två singlar.
”En hajdare stor som en tv” är alla tiders hitlåt
Hittar som fortfarande hänger med är förutom redan nämnda låtar också Åbolandfavoriten ”Pessimistkonsulten”. ”En hajdare stor som en tv” nämner Calle som sin största låt genom tiderna.
– Det är en översättning av Yölintus ”Tv:n kokoinen haitari”, översatt av Åke Grandell som då var min producent.
Den låt som platsat på Vegalistan längst är ”Jag ska stå på huvu”, skriven av Benny Törnroos.
– Med skivorna gick jag bort från dansbandsmusik och mot underhållningsmusik. Det har varit aktuellt också då jag spelat med Thomas Lundin och Benny Törnroos. Med dem har det alltid varit viktigt med allsång.
Som trio är den sammansättningen dock inte vanlig, men det är alltså den publiken i Söderlångvik serveras på lördag. Då blir det en salig blandning av artisternas egna låtar blandat med allsång. Calles dotter Ellen har lovat att sjunga och dessutom säger Calle att det kan bli ytterligare någon spelkompis.
Arkiv/Emilia Örnmark– Vanligen fungerar jag som musiker och tekniker, men den här gången är det jag som har valt ut det jag tycker är bäst. Jag har också valt mina favoriter av Thomas och Bennys låtar.
Calle poängterar att det här inte är någon stor avskedskonsert, utan en del av forneldskvällens program.
– Forneldarna blir perfekt för ett avslut, då Söderlångvik gård nu återupptar traditionen, säger Calle.
Calle Pettersson kommer från Kimitoön, men är numera bosatt i Helsingfors, där han är vd för arbetspensionsbolaget Elo. Calle är officiellt fritidsbo på Kimitoön, men står stadigt med fötterna i Kärra, där han är familjegårdens nionde generation.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.