Busslobbning i Åbo snuddar vid partitillhörighet och släktband
Räls på gummi. När en spårvagn avsedd för kollektivtrafiken i Helsingfors ställdes ut i Logomo i januari fraktades den på gummidäck. Men i maj eller juni måste politikerna i Åbo välja mellan räls och gummi. ÅU-foto
I vår fattar fullmäktige i Åbo beslut om kollektivtrafikens framtid i staden. Valet står mellan tvåaxlade eldrivna så kallade superbussar och spårvagnar.
Tilläggsutredningen om alternativen framhåller superbussen som det förmånligaste alternativet. Utredningen ifrågasätts av De gröna.
Partiet, som förespråkar spårvagnsalternativet, kräver att tjänstemännen förklarar kostnadskalkylerna innan utredningen sänds på utlåtanderunda.
Den politiska debatten om kollektivtrafiken flankeras av kommersiella intressen.
En vecka efter att kollektivtrafikutredningen offentliggjordes fick journalister i regionen ett mejl av kollektivtrafikoperatören Nobina.
Nobina erbjuder sig ordna en pressresa till Malmö där bolaget tillsammans med Malmö stad och Skånetrafiken förverkligar superbusslinjer.
– Vi ser superbussen som ett lämpligt val för Åbo, säger Veikko Karvonen, Nobina Finlands utvecklingschef för affärsverksamhet.
– Kostnadseffektiviteten i kombination med de många linjerna gör superbussen till ett bättre alternativ än spårvagnen.
Hur stor betydelse skulle ett avtal med Åbo stad ha för Nobinakoncernen?
– Det är klart att superbusslinjerna i Malmö, som utökas med fyra nya linjer, är av större betydelse. Men vi hoppas att Åbo väljer bussalternativet och att vi kan vara med i upphandlingen.
Karvonen säger att utgångspunkten är att Nobina går in i en upphandlingsprocess som självständig aktör, men det beror också på hur upphandlingen utformas.
– Vi har inga kopplingar till busstillverkare eller systemleverantörer.
En möjlig aktör är busstillverkaren VDL. Försäljningschefen Timo Vainio säger att bolaget inte har varit i kontakt med staden och inte heller blivit kontaktat.
– Jag är lite besviken över det. Vi är trots allt etta i Europa när det handlar om eldrivna bussar.
Är VDL intresserade av hurdana kollektivtrafikbeslut som fattas i Åbo?
– Vi är intresserade av alla projekt på gummidäck, men än så länge har det inte funnits något officiellt att ta ställning till.
Vainio, som är Åbobo, säger att han i egenskap av skattebetalare har fört många samtal om kollektivtrafikens framtid.
Han säger att om staden går in för spårvagnar så kommer det att belasta ekonomin i 30 år och omöjliggöra andra kollektivtrafikinvesteringar.
– Jämförelsen med Malmö är fel, för Åbo kommer aldrig att ha 300 000 invånare. Men superbussen är det vettiga alternativet. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Superbuss och spårvagn. Oavsett vad Åbo och Reso går in för kommer spårvagnarna eller superbussarna att trafikera på någon av de fyra ruttalternativen. Resecentret-Kråkkärret skulle vara en 7,8 km lång rutt med 13 hållplatser. Västra centrum-Kråkkärret: 10,6 km, 16 hållplatser. Runosbacken-Kråkkärret: 13,3 km, 20 hållplatser. Reso-Kråkkärret: 14,7 km, 20 hållplatser. Grafik: Paul Söderholm
Trots Nobinas goda erfarenheter i Malmö är superbussen okänd i Finland. Därför har bolaget varit i kontakt med tjänstemän och beslutsfattare i Åbo.
Nobina Finland har inte verksamhet i Åbo och för att veta vem man ska vända sig till har bolaget använt sig av konsultföretaget Rud Pedersen.
På Rud Pedersen är det Esa Suominen, med rötter i S:t Karins, som hjälpt Nobina att etablera kontakt med bland annat kollektivtrafiknämndens ordförande Anu Perho (Saml), stadsstyrelsens ordförande Lauri Kattelus (Saml) och Toni Eklund, andra vice ordförande i stadsstyrelsen och socialdemokrat.
Konsulten Suominen är själv socialdemokrat. Han har bland annat varit projektsekreterare på SDP:s organisation i Egentliga Finland och statssekreterare på Finansministeriet under Antti Rinnes tid där.
Toni Eklund, som säger att han inte ännu har en klar åsikt i frågan, säger att Suominens partipolitiska bakgrund inte har någon inverkan på beslutsprocessen.
– Om man beaktade alla bekanta och halvbekanta skulle det vara omöjligt att fatta beslut. Suominens bakgrund gör att han känner många i Åbo. Det inkluderar mig men också många från andra partier.
Om diskussionen med Nobina säger Eklund att den kunde lika gärna ha förts med en spårvagnsaktör och att det främst handlade om att bolaget ville ge sin syn på kollektivtrafikfrågan.
På Rud Pedersen arbetar också stadsstyrelseordförande Lauri Kattelus bror Karri Kattelus.
Lauri Kattelus säger att det här inte påverkar hans möjligheter att delta i beslutsprocessen.
– Vad jag vet hör frågan inte till min brors arbetsbeskrivning över huvud taget. Det är klart att både jag som politiker och han som konsult med ansvar för samhällsrelationer måste vara noggranna med att ingen jävssituation uppstår. Jag utgår från att vara aktivt med i och besluta om kollektivtrafikfrågan eftersom det inte finns något som tyder på att jag inte kan vara det.
Kattelus, som ställer sig bakom superbussalternativet, säger att varken diskussionen med Nobinas Veikko Karvonen eller någon annan diskussion har påverkat honom.
Snarare är det stadens egen beräkning att till priset av en spårvagnslinje kan man knyta samman hela Åbo med ett superbussnätverk.
– En spårvagnslinje medför fördelar men vi behöver fler än en linje.
Kattelus säger att superbussalternativet möjliggör en utbyggnad av kollektivtrafiknätet till kranskommunerna på ett enklare sätt än vad ett spårvagnsnät skulle göra.
Han påpekar att det trots allt inte är endast De gröna som har frågor om kollektivtrafikutredningen och att det var på hans förslag som ärendet bordlades så att tjänstemännen hinner svara på frågorna.
– Det ska inte få bli någon utdragen beslutsprocess men det ska göras noggrant.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.