Förflytta dig till innehållet

Burförbud inom EU kan påverka Finlands grisar och värphöns

Borko Manigoda/Pixabay
Grisar bakom galler.
Europeiska kommissionen vill göra ett medborgarinitiativ om burförbud till lag.

Europeiska kommissionen vill avveckla användningen av burar för lantbruksdjur. I bakgrunden ligger ett medborgarinitiativ, End the cage age , som samlade 1,4 miljoner underskrifter i EU varav nästan 40 000 i Finland.

”Burar som förhindrar djurens möjligheter att röra sig och bete sig normalt hör till de mest grymma redskap som människor har skapat för att maximera den ekonomiska vinsten på djurens bekostnad”, skriver Maria Lindqvist, tf verksamhetsledare vid Djurskyddet Finland, till SPT.

I Finland hålls drygt hälften av produktionsdjuren i burar, enligt en jämförelse som har gjorts av Compassion in World Farming , organisationen som koordinerade medborgarinitiativet. I Sverige handlar det om färre än tio procent av djuren.

— Suggor kan tillbringa nästan halva året i burar där det endast är möjligt att stå eller ligga, konstaterar Lindqvist.

Fixeringsburar används för att förhindra att en sugga klämmer ihjäl smågrisar som diar. Sverige har förbjudit burarna.

Enligt Lindqvist hålls tiotusentals suggor i fixeringsburar i Finland varje år. Största delen av värphönsen, omkring 2 miljoner, hålls också i burar, medan omkring 100 000 nötkreatur hålls i trånga bås största delen av året.

Därtill föds det upp omkring 4 miljoner pälsdjur i burar i Finland, men de har inte inkluderats i medborgarinitiativet eller kommissionens planer.

Splittrade regler om ”kännande varelser”

Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) stödjer kampanjen mot burarna och säger att var och en kan föreställa sig hur grymt det är med en bur där det inte ens går att vända sig.

— De djur som vi sätter på tallriken måste behandlas på ett sådant sätt att vi klarar av att se dem i ögonen, säger Pietikäinen.

Medborgarinitiativet började med kritik mot kaninuppfödning i Frankrike, säger Pietikäinen. Hon tror att det inte är ett så stort problem för Finland att slopa burar jämfört med södra och centrala Europa.

— Efter fem år av kampanjer är det en väldigt stor och positiv nyhet att kommissionen har lovat lägga fram ett lagförslag.

Burförbudet är ändå bara en del av helheten, enligt Pietikäinen som bland annat är med i parlamentets utskott för djurskydd under transport. Enligt Pietikäinen gav Lissabonfördraget EU befogenheter att ingripa i djurskyddsfrågor dådjuren definierades som ”kännande varelser”. Cirkusdjur, husdjur, jakthundar, djurtransporter – alla har ändå separata bestämmelser på EU-nivå.

— Problemet är att det inte finns någon enhetlig djurskyddslagstiftning inom EU. Jag har jobbat för en sådan i tio år.

Inverkan i Finland beror på övergångsperiod

Det finns fortfarande många öppna frågor som ska utredas och kommissionen uppskattar att själva lagförslaget kan läggas fram år 2023. Sedan ska frågan behandlas av såväl Europaparlamentet som medlemsländerna.

Kommissionen har satt som mål att lagen ska träda i kraft år 2027, men Susanna Ahlström, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet, tror att det kan räcka betydligt längre än så. Enligt Ahlström är det svårt att förutse hur kommissionens förslag kommer att se ut.

— En central fråga med tanke på Finlands ståndpunkt är hur lång övergångsperioden blir, säger Ahlström.

För tio år sedan var till exempel hönsproducenterna tvungna att investera i nya inredda burar då övergångsperioden gick ut för nya burkrav i Finland.

Användningen av burar har ändå börjat minska i Finland. Till exempel har Lidl slutat sälja ägg från burhöns, medan Kesko och S-gruppen har meddelat att försäljningen upphör år 2026.

— Den tidsgränsen kommer emot tidigare än EU-bestämmelserna. Men alla ägg säljs förstås inte direkt till konsumenterna i matbutikerna, säger Ahlström.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kan ett burförbud innebära en stor förändring för svinproducenterna som investerat i burar för grisningen. Samtidigt visar undersökningar att det finns många goda sidor med fri grisning.

— Till exempel diar suggorna bättre och grisarna växer snabbare. Men det överlever i medeltal en kulting färre per kull.

Risk för ersättande import

Jonas Laxåback, verksamhetsledare för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), säger att det viktigaste är att göra grundlig analys av konsekvenserna för ekonomin och produktionen.

— Om bestämmelserna inte gäller importen så finns det en risk för att varorna importeras från länder där bestämmelserna är mindre strikta, säger Laxåback.

Samtidigt säger han att konsumenterna vill ha högre krav på djurskydd. Bland annat håller burarna för diande suggor redan på att fasas ut i Finland.

Inom äggproduktionen har golvproduktion och ekologisk produktion blivit allt vanligare, medan utehöns är ganska marginellt. Den vanligaste produktionsformen är ändå burhöns och på grund av strängare bestämmelser övergick många äggproducenter till inredda burar år 2013.

— Förhoppningen är att EU-direktivet ska ha en så lång övergångsperiod att investeringarna hinner bli återbetalda innan följande investering ska göras.

Burförbudets tidsplan

2018 lanserades medborgarinitiativet End the cage age som fick 1,4 miljoner underskrifter i EU och knappt 40 000 i Finland.

I juni i år uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för initiativet och kort därefter lovade Europeiska kommissionen att presentera ett lagförslag om ett burförbud.

2022 förväntas kommissionens konsekvensbedömning bli klar.

2023 ska kommissionen presentera sitt lagförslag.

2027 planeras lagen träda i kraft.

Erik Sandström/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter