Stormötet om den svenska vårdens framtid bjöd på en intressant och engagerande diskussion på kulturhuset G18 i Helsingfors på onsdagskvällen. Mötet ordnades av Svenska folkpartiet (SFP) och som värdinna stod partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.
Tanken med mötet var att diskutera frågor som kommit upp under regeringens social- och hälsovårdsreform, ta vara på de bästa idéerna och försöka finna lösningar för framtiden.
– Eftersom regeringen inte verkar ha något större intresse att trygga den svenskspråkiga vården i samband med vårdreformen, säger Henriksson.
Hon påpekar att det i utkastet till valfrihetslagen pratas om att trygga rätten av vård på sitt modersmål i mån av möjlighet. I mån av möjlighet, upprepar hon.
– Jag hoppas att åtminstone den här biten är ändrad i den paragraf som kommer till riksdagen, säger hon.
Totalt samlade mötet kring 60 personer, varav en stor del arbetar inom politiken, vården eller den svenska intressebevakningen. Förutom Henrikssons inledningsanförande bjöd mötet på en paneldiskussion som modererades av Helsingfors stadsfullmäktigeledamot Marcus Rantala. I panelen deltog regeringsrådet Pekka Järvinen från Social- och hälsovårdsministeriet, Folkhälsans styrelseordförande Mats Brommels och folktingssekreterare Markus Österlund från Folktinget.
En stor del av diskussionen kretsade kring den ovannämnda valfriheten. De privata vårdbolagen har ingen plikt att erbjuda svensk service. Innebär det att den svenska servicen kommer att försummas?
Järvinen ansåg att det inte är fallet, åtminstone rent juridiskt.
-Patienten kan alltid välja att inte ta emot kundsedeln och i stället välja den service som landskapet erbjuder. Landskapet är enligt lagen tvunget att erbjuda service på kundens eget språk, säger Järvinen.
Det som han däremot ser som en utmaning är bristen av svenskkunnig personal inom vården, ett problem som är aktuellt redan i dag.
Mats Brommels såg inte valfriheten som ett problem. Han ansåg att utgångspunkten var att fråga vilken svensk service som är allra viktigast.
-Jag tror att det är viktigt att vi ägnar oss åt segmentering av kunder och verksamhet, att vi fokuserar på sådana tjänster där den språkliga servicen är omistlig och att vi väldigt tydligt rangordnar våra behov, säger Brommels.
Enligt honom kan valfriheten vara en möjlighet.
-Valfrihetssystemet öppnar för språklig segmentering. Det innebär att det blir möjligt att konkurrera med att erbjuda svensk service.
-Kundsedlarna och den personliga budgeten innebär att till och med småskaliga vårdproducenter kan klara sig, säger Brommels.
Markus Österlund var inte lika optimistisk angående valfriheten. Han ser att det finns en risk att en stor del av den svenskspråkiga befolkningen, speciellt de som inte bor i städerna, inte kommer att utgöra en attraktiv kundgrupp för de privata producenterna.
-Det mest väsentliga är att landskapen även i framtiden ska garantera kvalitativ service på svenska. Vissa landskap kommer att klara av det här medan andra måste se över sina strukturer och inse att det behövs samarbete över landskapsgränserna, säger Österlund.
Det han syftar på är att Österbottens landskap inte kommer att ha svårt att klara av den svenska servicen, eftersom Österbotten har en stor svensk befolkning. För Nyland och Egentliga Finland kommer det att bli svårare, där är svenskarna rejält i minoritet.
Det andra Österlund syftar på är Kårkullas öde. Kårkulla samkommun erbjuder specialiserad service för personer med till exempel en utvecklingsstörning och fungerar i hela Svenskfinland. Efter landskapsreformen kommer Kårkulla att bli på ett enda landskaps ansvar, vilket äventyrar verksamheten.
Järvinen säger att Kårkullas situation går att lösa.
-Landskapen måste göra avtal sinsemellan för att garantera Kårkullas verksamhet. Det är säkert möjligt att ordna inom ramen för systemet, det finns inte så många landskap, säger Järvinen.
Överlag var det många som verkade tycka att valfriheten lät intressant, men även några kritiska röster höjdes.
-Ju mer privat, desto mindre offentligt, är min enkla poäng. Hur ska det gå för den svenska servicen inom den offentliga sektorn om allt fler svenskspråkiga går över till den privata vården, frågade Björn Månsson, stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors.
Liknande tongångar hördes från ex-minister Ole Norrback.
-Valfrihet på sikt kan urholka den nordiska välfärdsmodellen. Mera valfrihet leder till att allt fler tar försäkringar, vilket minskar intresset att betala skatt. Därför är det viktigt att följa med valfriheten. Alla kan inte välja och de som kan väljer ibland bort det rätta, säger Norrback.