Bröd har blivit problemavfall – butikerna måste skärpa sig, säger forskare i matsvinn
Allt bröd i butikerna går inte åt – inte ens om det delas ut till välgörande ändamål. Det säger forskaren Lotta Alhonnoro som forskar i matsvinn. Foto: Jan-Ole Edberg
Får det vara ljust, mörkt, hårt, mjukt, glutenfritt eller kanske det nya jästfria? I dag svämmar butikernas hyllor över av bröd och allt går inte åt.
– Det är ett problem. Bröd har blivit problemavfall, säger Lotta Alhonnoro som disputerar vid Vasa universitet på fredag.
Alhonnoros doktorsavhandling handlar om bröd. Vi vill ha det alla tider på dygnet och rykande färskt, och butikerna ser det som sin plikt att besvara efterfrågan.
Det här leder till att så mycket blir över att inte välgörenhet kan råda bot på överflödet. Det har Alhonnoro sett på nära håll när hon besökt matköer, butiker och bagerier för sin avhandling.
Lotta Alhonnoro disputerar på fredag. Pressbild/Vasa universitet
Under de sex år Lotta Alhonnoro jobbat på avhandlingen har mycket hänt inom matindustrin. Medvetenheten har ökat på alla håll.
Enligt Alhonnoro förminskade affärerna tidigare den egna rollen i svinnets uppkomst och förde över ansvaret på konsumenten. I dag har öppenheten ökat och allt fler butiker presenterar stolt sina system för att hantera svinnet.
Tidigare har konsumentens roll i att förebygga svinn lyfts upp: sortera avfall, använd hela råvaran, köp bara det du behöver. I stället för att skuldbelägga konsumenten ser forskaren att hela kedjan inklusive produktion och försäljning måste ses över.
Också här ser vi enligt Alhonnoro ett skifte när affärerna blir mer medvetna om miljön och vad de kan – eller förväntas – göra för den.
– Att förebygga svinn är på allas ansvar. Systemet är enögt om det bara lyfter upp konsumentens roll.
Många faktorer påverkar våra brödval
Vad kan affärerna göra? Mycket, säger forskaren. Framtiden finns i det digitala också när det gäller att få bukt med brödproblemet.
Vilket bröd vi väljer påverkas av vädret, av när lönen betalas ut, av vilken dag på veckan det är – ja, till och med av årstid.
Det här tycker Alhonnoro att butikerna kunde ta hänsyn till när de planerar sitt utbud. I dag är systemen utvecklade och affärerna har möjlighet att se på den tidigare åtgången när de bestämmer vad som ska beställas.
Ett exempel på konkreta åtgärder är S-kedjans system med att sänka priset på varor som håller på att passera bäst före-datum. Alhonnoro efterlyser ytterligare flera ordentliga steg i samma riktning.
– Priserna borde sänkas i ett ännu tidigare skede för att undvika svinn. Det skulle enklast göras med digitala prislappar.
En hel del kan göras också med hjälp av marknadsföring. Alhonnoro har sett varor med nedsatt pris som begravts så djupt i brödhyllan att kunden inte kommer åt dem. Hon har sett enorma vagnar för varor med nedsatt pris, vagnar som med sin storlek bekräftar sinnebilden om ett enormt svinn.
Här måste de stora kedjorna ta sitt ansvar och tänka hållbart också om det kostar, säger Alhonnoro. Och i slutändan vinner också affärerna på att minska svinnet.
– Om utgångsläget är att stora mängder mat kastas är affärsidén ganska märklig.
Matsvinnet belastar miljön
I grunden finns förstås miljön. Matindustrin har en stor roll i koldioxidutsläppen. En tredjedel av maten som produceras i världen kastas.
Alhonnoro beskriver ett enormt produktionssystem där resurser går till spillo på grund av att mat kastas. Skogar huggs ner för att göra utrymme för enorm åkerareal.
Tillverkning av gödsel, onödig logistik och framför allt timmar av arbete i bagerier, på åkrar och i butiker kunde undvikas.
Systemet är stort och komplicerat med många inblandade aktörer. Alhonnoro tycker ändå att livsmedelsindustrin borde ta tag i själva grundproblemet och sluta producera mer än det som går åt.
– Ganska enkla lösningar skulle ge stor effekt. Man ser inte skogen för alla träd.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.