Brist på arbetskraft fick företagsledare att starta bemanningsföretag – vd: Importerad arbetskraft är en förutsättning för att vi ska kunna växa
Foto Jeanette Östman/SPTDet är lugnt på rekryteringsansvariga Daria Kapustas kontor i Larsmo. Orsaken är coronapandemin och de strikta inresebegränsningarna.
— För tillfället har vi endast 13 polska arbetstagare här, de som hann bosatta sig här innan pandemin bröt ut. Det är så gott som omöjligt för nya arbetstagare att komma till Finland med de nuvarande begränsningarna.
Kapusta jobbar vid Dobra Finland, ett bemanningsföretag som importerar arbetskraft, huvudsakligen från Polen.
— Jag flyttade till Finland från Polen för 12 år sedan efter att min make fått jobb här. Nu jobbar vi med att importera och hyra ut arbetskraft, främst till industrier i regionen. Vi trivs här. Naturen är fin och människorna är vänliga.
Under det dryga år som firman funnits har drygt 30 arbetstagare passerat och nått något av de fyra företag som hittills hyrt arbetskraft via Dobra.
En del stannar någon månad, en del har bott och jobbat här sedan firman startade.
— Bara coronapandemin passerar tror jag att det igen finns ett behov av våra tjänster. Det är enkelt att importera arbetskraft från andra EU- eller Schengenländer, säger Kapusta.
Importerar spetskompetens
Orsaken till att Tommy Löfs, vd för företaget Löfs, och ett par andra lokala företagsledare grundade Dobra Finland var att de själva lidit av arbetskraftbrist under en längre tid.
— Vi insåg att det fanns en lucka att fylla i Österbotten. I södra Finland är det vanligt att ta in estnisk arbetskraft men det är inte lika vanligt här, säger Löfs.
Företaget jobbar med ytbehandling inom metallindustrin. I fjol hade man en omsättning på omkring 5 miljoner euro och 60 anställda.
Beroende på orderingången och aktuella projekt varierar andelen inhyrd arbetskraft mellan 5 och 10 procent. Främst handlar det om sprutmålare från Polen.
— Vi hittar helt enkelt inte den spetskompetens som vi behöver i Finland och det finns ingen utbildning för industriell ytbehandling i regionen. Vi har också läroavtal men Polen har en lång tradition av metallindustri och bra yrkesfolk, säger Löfs.
Stort behov trots pandemin
Borde arbetskraftsimport bli ett nytt spetsprojekt i Österbotten och övriga Finland?
Förra veckan efterlyste Finansministeriet och Centralhandelskammaren ett ökar utbud av kompetent arbetskraft, däribland kunskapsbaserad invandring, för att skapa förutsättningar för tillväxt i Finland.
Den här veckan publicerades en konjunkturbarometer som visar att bristen på arbetskraft fortsättningsvis, trots pågående pandemi, är en betydande orsak till att små och medelstora företag inte anställer fler.
Över hälften av företagen uppger att tillgången på arbetskraft i någon mån begränsar tillväxten, medan cirka 10 procent ser det som ett betydande hinder.
Jeanette Östman/SPTDet här gäller särskilt byggbranschen och industrin.
Undersökningen utfördes i december–januari av Företagarna i Finland, Finnvera och Arbets- och näringsministeriet.
— Det råder ett brett samförstånd om att vi behöver mer utländsk arbetskraft. Österbotten liksom Nyland har redan en stor andel utländsk arbetskraft men vi behöver mer, säger Kaj Suomela, landskapsdirektör vid Österbottens förbund.
Tror inte på enbart spetsprojekt
I fråga om innovationer, export och produktutveckling är framtidstron för de kommande 12 månaderna, enligt barometern, starkast i Österbotten och Mellersta Österbotten.
Suomela uppger att Österbotten behöver mer arbetskraft inom alla branscher. Men att göra arbetskraftsimport till enbart ett spetsprojekt tror han inte på.
— Vi jobbar hela tiden tillsammans med bland andra näringar, utbildare, arbets- och näringsbyrån och NTM-centralen i Österbotten, bland annat genom projektet Talent Coastline, för att få mer arbetskraft. Frågan är komplex: säsongsarbetare rekryteras via vissa kanaler och internationella storföretag rekryterar via andra. Vi jobbar också hårt för att få våra utländska studerande att stanna kvar, säger Suomela.
Laura Lindeman, ledande sakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet, pekar ut två flaskhalsar som hämmar arbetskraftinvandringen: uppehållstillståndsprocessen och arbetsgivarnas inställning och bristande kunskap om att rekrytera utländsk arbetskraft.
Enligt Lindeman är den här regeringen den första som gått från ord till handling, efter att man insett att invandrings-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken hänger ihop.
— Vi undersöker bland annat möjligheten att skapa en så kallad snabbfil för personer med specialkunnande eller start up-företagare och deras familjer, så att de skulle få uppehållstillstånd på två veckor.
Spetsprojekt får 9 miljoner euro
Enligt Lindeman pågår redan ambitiösa spetsprojekt som Talent Boost, som i fjol fick cirka 6 miljoner och i år cirka 9 miljoner euro, men hon efterlyser fler.
Under resten av regeringsperioden kommer Undervisnings- och kulturministeriet att satsa cirka 46 miljoner euro per år på att locka och få utländska studerande och forskare att stanna i Finland, samt bidra till att globalisera högskolornas verksamhet.
Också flera lagreformer är på gång.
Lindeman betonar att ansvaret för att locka och få utländska arbetstagare att stanna vilar hos hela samhället.
— Uppehållstillstånd är en fråga, om arbetsgivarna är villiga att anställa utländsk arbetskraft en annan. Finns det också jobb till partnern och kan kommunen erbjuda servicen som gör att familjen trivs? Den största orsaken till att utländska arbetstagare lämnar Finland är att deras partner inte trivs eller får jobb i Finland.
Nolltolerans mot utnyttjande
Lindeman medger att de nuvarande inreserestriktionerna är en utmaning, men att krisen också gett Finland positiv synlighet.
— Finlands sätt att tackla pandemin har gett oss synlighet utomlands och har gjort Finland mer attraktivt för inflyttning från andra länder.
I takt med att utländsk arbetskraft blivit vanligare har det också uppdagats fall där anställda utnyttjats. De har ofta varit utsatta på grund av bristande språkkunskaper och information om anställdas rättigheter.
Enligt Lindeman ingår förebyggande av utnyttjande i Talent Boost-programmet, och ny lagstiftning är också på gång.
— Nolltolerans gäller. Arbetskraftsimporten måste också i övrigt vara etisk. Vi kan exempelvis inte importera vårdpersonal från ett land där det råder brist på vårdpersonal.
På frågan om det förekommit fall av utnyttjande i Österbotten suckar Kaj Suomela och svarar ja.
— Det vore viktigt att alla följer arbetslagstiftningen. Det handlar också om landskapets och företagens image. Pandemin har skärpt insikten om hur viktigt det är att nå ut till alla invånare på deras modermål.
Håller inte med Sannfinländarna
Enligt vd Tommy Löfs borde Finland absolut främja importen av arbetskraft som ett sätt att stärka landets tillväxt.
— Importerad arbetskraft har inte bara gynnat oss utan möjliggjort att vårt företag kunnat växa, säger Löfs.
Löfs känner inte igen beskrivningen i Sannfinländarnas pamflett där man med hänvisning till statistik hävdar att utländska medborgare belastar framför allt de österbottniska kommunerna, däribland Larsmo, eftersom invandrare lyfter en högre andel av de totala utkomststöden.
— Den arbetskraft som vi importerar består av utbildade arbetstagare som betalar skatt i Finland. Enda skillnaden är att de inte har kostat det finländska skol- och utbildningssystemet någonting, säger Löfs.
— Den enda utmaningen är att på ett lokalt plan få organisationen att acceptera att vi numera lever i en mångkulturell värld. Vi jobbar inte enbart på svenska eller finska längre.
Daria Kapusta, rekryteringsansvarig på Dobra Finland, håller med om att den högsta tröskeln för företagen är att våga ta in utländsk arbetskraft.
— Det är trist om företagens tillväxt hämmas av att de inte vågar testa nytt, samtidigt som det finns en beställning på deras produkter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.