Bredare forskning om svenskspråkig integration av immigranter efterlyses – forskare vill slopa begreppet “integration”
Tobias Pötzsch, universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet, vill helst skrota begreppet ”integration” helt och hållet. – Integration riktas endast mot dem som majoritetsbefolkningen anser vara främmande, säger han.
Vi får ofta läsa i medier att vi behöver slå vakt om den svenska integrationen i Finland. Men på vems villkor sker denna integration? Forskare är överens om att forskning om svensk integration – och forskning om integration överlag – måste vidgas.
— Integration är ett ständigt aktuellt ämne. Även om man har talat om det väldigt mycket finns det inte riktigt någon konsensus om vad det betyder. Det finns en outta lad uppfattning om vem integrationen gäller, säger Linda Bäckman, forskare vid Åbo Akademi.
Det är ett påstående som också Liselott Sundbäck, doktorand vid Åbo Akademi, och Tobias Pötzsch, universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet, kan skriva under.
Sundbäck har tidigare i år, tillsammans med Magdalena Kosová som också doktorerar vid Åbo Akademi, publicerat en kartläggning över forskning som gjorts om svensk integration i Finland.
De ville också titta närmare på vem som har skrivit om integration och vilka syftena är. Enligt deras observation har de flesta av dessa personer inte en migrationsbakgrund och är oftast vita och högutbildade.
— Det leder till ett ganska snävt perspektiv. Vi skulle vilja se bredare perspektiv på frågor kring svensk integration och på vems villkor integrering sker, säger Sundbäck.
Problematisera Närpesmodellen
Enligt Sundbäck har man hittills fokuserat mycket på skolmiljöer, flykting- och asylfrågan och den så kallade Närpesmodellen.
— Det finns mycket gott med integrations– och inklusionsarbetet i Närpes, men också här är det viktigt att få en bredare bild av integrationen i Närpes, speciellt hur livet där upplevs av migranterna själv.
Enligt Sundbäck har det skapats ett slags berättande kring integration i Närpes som ingen riktigt har ifrågasatt. Modellen har ofta setts som ett gott exempel på integration eftersom mätbara indikatorer som sysselsättning och valdeltagande har sett bra ut för kommunens del.
Sundbäck säger att det för Österbottens del behövs ett starkare delaktighetsperspektiv.
— Man måste också ta i beaktande individens välbefinnande, hälsa och upplevelse av delaktighet som en central del av integrationen.
Avskaffa begreppet integration
Tobias Pötzsch vill gå så långt som att helt sluta använda begreppet integration och i stället ersätta det med någonting annat.
— Jag har föreslagit ett begrepp som kretsar kring kritisk inkludering, men också det kan man ifrågasätta. Det viktigaste är hur man faktiskt funderar kring vad det är man vill åstadkomma, säger Pötzsch.
Enligt Pötzsch innebär ofta synen på integration frågeställningen “hur kan man lära dem att leva här?”.
Det är just denna utgångspunkt som Pötzsch förhåller sig kritisk till. Han säger att vissa människor får en dispens från hela frågan – integrering riktas endast mot dem som majoritetsbefolkningen anser vara främmande.
— Ansvaret att integreras ligger nästan enbart på migranten. Plugga språket, hitta jobb och så vidare. Det blir en individuell skyldighet. Men sen tas de individuella prestationerna och klumpas ihop med andras i samma etniska grupp.
Flytta fokus från migranterna
I sin avhandling har Pötzsch i stället riktat strålkastaren mot majoritetsbefolkningen, och frågat sig hur väl integrerad den vita majoriteten är i en global verklighet.
— Man säger hela tiden att immigranter borde lära sig språket, men hur bra är majoritetsbefolkningens språkkompetens?
I stället för att endast fokusera på migranter vill Pötzsch att man funderar på vilket slags samhälle och medborgare det är man vill ha. Han vill nå en punkt där alla har samma rätt att definiera och diskutera oberoende om ens släkt har bott här i 300 år eller om man precis har flyttat hit.
Samtidigt ger Pötzsch en känga mot forskningen som enligt honom ofta blir ensidig eftersom man godkänner grundvärderingen bakom integration.
— Inom till exempel sociokulturell integrering tittar man på om immigranter har kontakt med majoritetsbefolkningen. Men man frågar inte om majoritetsbefolkningen har kontakt med migranterna.
”Det talas för lite om rasism”
Linda Bäckman är lite inne på samma spår som Pötzsch.
— Det talas väldigt lite om rasism. Det finns också rasism inbakat i välmenta integrationsinstitutioner, då man delar in människor i vi och de.
Bäckman säger att diskussionen om strukturell rasism varit ganska frånvarande i Finland, men enligt henne har den nu blivit lite mer aktuell.
— Det talas mycket om integrationsåtgärder men det handlar mest om att folk ska få arbete och bli skattebetalare. Men man talar väldigt lite om rasism till exempel på arbetsmarknaden.
Enligt Bäckman händer det lätt att man talar om att migranter inte vill integrera sig eller att de har misslyckats. För att komma vidare borde fler involveras i diskussionen om vad vi menar med integration och vara öppna för vilka hinder som finns.
Bäckman säger att det kanske finns en uppfattning om att finlandssvenskar är mer öppna och välkomnande jämfört med det finskspråkiga Finland.
— Men också här borde man vara öppen med vilka förutfattade meningar och hinder det finns i Svenskfinland. Vi kan inte tänka att vi redan gör det bra.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.