Inför valet: Bredare axlar och större hänsyn kan bära långt, enligt SFP:s Regina Koskinen inför valet
Det blir valkampanj i ultrarapid då vardagarna är få innan förhandsröstningen redan är i gång. Det är vardag för kandidaterna i välfärdsområdesvalet.
Det känner också SFP:s Regina Koskinen från Pargas av. Men trots det hoppas hon innerligt på ett stort valdeltagande.
– Det att det handlar om ett riktigt – och ett viktigt – val kan gå många förbi då det känns som att allt kläms in på några få veckor, säger Koskinen.
ÅU:s kandidatintervjuer
Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater. Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet. Intervjun med SFP:s Regina Koskinen inleder intervjuserien.
Mycket avgörs i ett tidigt skede
Det är genom valdeltagandet som rättvisan bäst garanteras. Mycket avgörs redan under de kommande tio månaderna, då välfärdsområdets fullmäktige de facto bygger upp organisationen.
Räcker stolarna till för mindre kommuners representanter, tar de större kommunernas invalda hänsyn till glesbygdens behov och önskemål i styrelser, nämnder – och hur ser den kommande förvaltningsstadgan ut?
Koskinen ser samarbetet inom fullmäktigegrupperna som oerhört viktigt i det nya fullmäktige. De som väljs in måste också kunna tänka utanför det egna kärnområdet och tänka i större sammanhang.
– Jag ser att det kommande fullmäktiges arbete i praktiken består av två faser: jobbet fram till den 31 december där man bygger upp hur maskineriet ska fungera och verksamheten från den 1 januari 2023, då allt sedan ska fungera.
Bygger man en bra grund, kommer också verksamheten att löpa väl. Koskinen tror inte att man kommer att göra stora förändringar i hur verksamheten fungerar under den första tiden av välfärdsområdet.
– Just därför är det viktigt att man nu fattar bra beslut, det är därför man ska se till att rösta.
Regina Koskinens valteman
- Behovet av att utveckla personalsidan, tillgången på behörig personal.
- Basservicen nära människan: grundläggande social-, hälso- och äldreomsorg.
- Specialomsorgen: den verksamhet som dagens Kårkulla bedriver.
Närservicen ska finnas kvar
För SFP är närservicen ett av de stora, övergripande temaområdena. Partiet vill att det ska finnas social- och hälsostationer ute i kommunerna och i de olika kommundelarna, om än i varierande former.
Men basservicen ska man inte tumma på: den grundläggande social- och hälsovården och äldreomsorgen ska finnas nära till hands oberoende av var man bor.
– Den uppsökande verksamheten för barn och unga och för äldre är också en central del i pusslet. Fokus ska ligga på att upprätthålla funktionsförmågan och en fungerande vardag. Då måste insatserna sättas in i ett tidigt skede, samma sak för familjer och unga. Familjecenterverksamheten ska finnas nära kunden.
Mikael HeinrichsInom specialsjukvården ser Koskinen att mentalvårdstjänster för yngre är en verksamhet som ska komma närmare kunden.
Det ska finnas möjlighet till poliklinisk hjälp för barn och unga, antingen genom familjecenterverksamheten eller skolorna. Tröskeln att söka och få hjälp ska vara låg.
Kommunerna sköter nog sin bit av kakan
Trots att det inbyggda ekonomiska incitamentet för kommunerna att sköta sin del av överenskommelsen också efter den 1 januari 2023 med den förebyggande verksamheten försvinner, tror Koskinen inte att kommunerna försummar sin plikt.
Det nya lockbetet stavas inflyttning.
– Det handlar om en imagefråga, kommunerna vill visa att man tar hand om sina invånare och att man är mån om dem. På lång sikt kan man också locka till inflyttning.
Koskinen vill inte heller tumma på hur räddningsverksamheten sköts, men påpekar att FBK-verksamheten och den frivilliga sjöräddningen är oerhört viktig – inte minst i skärgården och i glesbygden.
Kimitoön och Pargas kan bidra med kunnande
Tvåspråkigheten ligger av naturliga orsaker nära hjärtat för SFP. Pargas och Kimitoön som i dag har en svenskspråkig majoritet kommer om ett knappt år att vara en liten språklig minoritet i det nya välfärdsområdet.
– Samtidigt har de här två kommunerna ett stort kunnande i hur man bygger upp en fungerande, tvåspråkig verksamhet. Där har vi i Pargas mycket kunskap att dela med oss av, samtidigt finns det också möjligheter för flera än tidigare att faktiskt få svenskspråkig service.
Personalen ska skötas om, staten betalar
Bristen på behörig och kunnig personal är en aspekt som Koskinen ser att det nya välfärdsområdets breda axlar har större chanser att råda bot på än de enskilda städerna och kommunerna kunnat.
För att klara av att hålla fast vid den nya vårdgarantin med rätt till icke-brådskande vård inom sju dagar behövs framför allt mera personal.
– Vi måste satsa på den personal som finns och kan sin sak. Lönenivån ska vara sådan att den lockar, men samtidigt ska förutsättningarna vara i skick. Man ska kunna jobba flexibelt och ha ett fungerande närledarskap, där man själv ska kunna vara delaktig. Det ska gå att göra karriär inom social- och hälsovården, man ska inte känna att man måste lämna branschen för att göra karriär.
Den notan faller på statens bord. Koskinen ser att välfärdsområdena som större enheter också har bättre möjligheter att påverka uppåt. Att välfärdsområdena skulle få rätt att själva uppbära skatt är inte en väg hon vill gå.
För att vårdgarantin ska kunna förverkligas behövs mera personal, är resurserna tillräckliga så kan man nå målsättningen. Men det förutsätter både nyrekrytering och att nuvarande personal hålls kvar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.