Bra start med finskan för Dalsbruks syrier – ett svårt språk, men viljan att lära sig finns
Helt bekymmersfritt går inte konversationen då ÅU:s reporter hälsar på under kvotflyktingarnas integrationskurs i DIT-center i Dalsbruk. Men viljan att göra sig förstådd är stark.
Med hjälp av kurshandledare och vikarierande flyktingkoordinator Eeva Toivanen, samt gester och ivrigt funderande tillsammans på arabiska löper konversationen ändå rätt bra.
Kurshandledare Eeva Toivanen hänger upp dagens program och får hjälp av Khalil Alothman. Foto: Emilia Örnmark
Som bäst deltar de sex kursdeltagarna i en lektion via Skype, där man har kontakt med en motsvarande grupp i Pargas på 15 kvotflyktingar.Innan det har gruppen hunnit gå igenom vad det är för dag och hurdant vädret är.
Senare under dagen ska man ta sig an finskans stadieväxlingar vid ordböjning, alltså lära sig att till exempel ”ruoka” böjs ”ruoan” och ”katto” blir ”katon” och så vidare.
Alla kursdagar inleder man med att gå igenom vad det är för dag och hurdant vädret är. Foto: Emilia Örnmark
Finskan i fokus
Integrationskursen pågår i fyra timmar varje vardag, och i fokus är att lära sig finska språket, även om man också har lektioner i it och i hur det finländska samhället fungerar. Toivanen tycker att syrierna kommit bra igång med sin finska, även om hon märkt att användningen av språket i vardagssituationer fortfarande kan vara svår.
Kursdeltagarna är på lite olika nivåer, eftersom några har varit längre i landet än andra. De som kan mer hjälper de som kan mindre.
Arbetspraktik på lokala arbetsplatser
I olika perioder prövar syrierna på det finländska arbetslivet genom arbetspraktik. Just nu jobbar Amina Alkahat i Dalsbruks bibliotek och Ahmad Alsharkat hos Kimito Brewing.
– Jag krossar korn och radar flaskor i ordning, förklarar Alsharkat, med hjälp av lite kroppsspråk.
Amina Alkahat har jobbat två månader i biblioteket två dagar i veckan. Där radar hon böcker på hyllan och plastar in böcker.
– Jo, jag trivs bra, säger hon.
Till Kimitoön kom hon och hennes familj i februari 2017. De fem barnen går i skola: de två äldre sönerna i grundskola i Åbo (där de också bor), de två yngre pojkarna i Taalintehtaan koulu och dottern i Kemiönsaaren Keskuskoulu i Kimito.
– De trivs bra. Barn lär sig så snabbt! säger Alkahat och konstaterar att barnen kan finska bättre än föräldrarna.
Senaste grupp syrier kom i januari
De nyare kursdeltagarna anlände till Dalsbruk i januari i år. Amina Almusa säger att hon trivs riktigt bra i Dalsbruk: här är lugnt och folk är hjälpsamma. På frågan om finskan är svår svarar damerna ”Jo!” i kör. Almusa tycker att speciellt ordföljden och att veta vilken ändelse man ska använda är svårast.
Redan nästa månad kommer Toivanen att sätta in också lite vardagssvenska på schemat.
– Min bror bor i Sverige och har lärt mig lite svenska, säger Almusa och säger stolt ”Vi hörs!”
För övrigt integreras alla kvotflyktingarna på finska på Kimitoön.
Amina Almusa, Amina Alkahat, Ahmad Alsharkat, Abdulhadi Alstouf, Khalil Alothman och Kamila Moustafa kan med gemensamma krafter göra sig förstådda på finska. Foto: Emilia Örnmark
Hjälpsamma Dalsbruksbor
Abdulhadi Alstouf, som bott i Dalsbruk i ett halvt år, säger att det känns bra att bo på Kimitoön, men än så länge vet han inte hur framtiden ser ut: var han kommer att jobba och bo.
– Det är bra här. Bra folk, bra grannar, hjälpsamma människor, säger han och lyckas på finska förklara hur det gick till då dammsugaren gick sönder och grannen hjälpte honom att fixa den.
Ny beslutsprocess om fler kvotflyktingar
Kimitoöns omsorgsnämnd har beslutat att kommunen inleder en ny beslutsprocess för att ta ställning till att eventuellt ta emot fler flyktingar. Vilket antal och vilken nationalitet det skulle handla om är ännu inte klart. Ärendet bereds och framläggs senare för kommunstyrelsen och fullmäktige.
Hittills har Kimitoön tagit emot 50 kvotflyktingar från Syrien. År 2016 tog 20 personer emot, liksom år 2017. I januari 2019 kom den senaste gruppen på tio personer.
LÄS OCKSÅ: Ahmad Shenshari svetsar vid DB Marina i Dalsbruk
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.