Sofia Sjö 13.11.2021 08:49

Vad får man om man kombinerar tonåringar, hällristningar, hemliga brödraskap och två magiska stenar? Elementen kan säkert bli till allt möjligt, men i Sebastian Nybergs hand har de blivit till en fantasyberättelse som rör sig över nästan tusen år.

Allt tar sin början på Athos i Makedonien år 1108 när några väringar på uppdrag av en kardinal attackerar ett kloster på jakt efter något som gömts undan där. I bokens nutid kämpar pojken Simon med att hålla sig undan sina mobbare.

Av en tillfällighet, när han gömt sig uppe på en sten, hittar han en hällristning som liknar en karta. Tillsammans med sin bästa och enda vän Linnea försöker han tyda kartans hemlighet. Men inget går som de tänkt. Kartan leder dem inte till någon skatt. Istället blir Simon attackerar och Linnea försvinner. Vad är det riktigt som pågår och vad är det som gömmer sig i mossen?

Sebastian Nybergs ”Rigelstenen” tar läsaren med på ett äventyr i både tid och rum. Via historiska tillbakablickar och magiska resor målas en berättelse om människors maktbegär, onda krafter med rötter långt tillbaka i tiden och mångfacetterade hjältar upp. Spänningen är på topp från bokens första kapitel till det sista. Som sig bör i en fantasyberättelse finns övernaturliga element med i berättelsen, men här är det inga drakar eller mäktiga magiker läsaren får bekanta sig med. I fokus står istället, som bokens titel antyder, en sten eller egentligen två. Men vad de gör och hur de ska hanteras är det bara få som vet.

Språkligt är ”Rigelstenen” en rätt enkel berättelse. Nyberg har inte satsat på detaljerade gestaltningar eller miljöbeskrivningar. Mycket lämnas därmed upp till läsaren, men personligen finner jag inte det här problematiskt. Det är kanske snarare ett tecken på en fungerande och välarbetad text att man som läsare genom några korta rader kan dras in i en miljö. Här hjälper det kanske att många av miljöerna är satta i trakter som en finlandssvensk läsare är bekant med – Åbo och Helsingfors till exempel – men Nyberg visar även på en tydlig förmåga att säga mycket med lite.

Att förstå sig på vad som driver alla karaktärer i ”Rigelstenen” är emellertid inte alltid så lätt. Inte minst Simons mobbare lämnar den här läsaren förundrad. Det sätt Nyberg valt att bjuda på fascinerande och betydelsefulla karaktärer av olika kön och i olika ålder genom alla bokens olika tider är emellertid ett stort plus. Även om problematiska sidor hos mänskligheten stiger fram finns här också en tilltro till den lilla människan som ser och gör det som måste göras, även när det känns svårt. Historieberättaren får här en speciellt framträdande roll.

Med sin debutroman visar Sebastian Nyberg att även han som historieberättare är värd att uppmärksammas. Har ni inte läst ”Rigelstenen” redan är en mörk novemberkväll en utmärkt tid att krypa ner i soffan och låta sig sugas med i ett nervkittlande äventyr.

Sofia Sjö

Dela artikeln