BOKEN: En romantisk komedi om finlandssvenskt studieliv – en bok som kommer att förgylla många soffstunder
Med avstamp i studielivet. Michaela von Kügelgens roman ”Nationen” undersöker unga vuxnas identitetsbygge med det svenska studielivet i Helsingfors som fond. Foto: Prtessbild
Nationen. En underhållningsroman
Michaela von Kügelgen
Förlaget M
301 sidor
Den som bara läser bokryggen kunde förledas att tro att ”Nationen” handlar om folkhemsbygge eller högernationalism, men så är inte fallet. Däremot handlar den om ett annat fenomen med en tydlig identitets- och gemenskapsskapande funktion, nämligen finlandssvenskar som lever studieliv i Helsingfors.
I verkligheten är den gruppen långt från homogen, men i Michaela von Kügelgens roman rör vi oss inte bland socialt eller ekonomiskt utsatta studerande (den med minst pengar i boken bor i Kronohagen och har ett deltidsjobb på Svenska litteratursällskapet), utan bland personer vars största problem är prestationshetsande föräldrar eller långsam studietakt.
Det hade förstås kunnat bli mörkt i alla fall, men i det här fallet innebär undertiteln ”underhållningsroman” att boken håller sig på avstånd från allt som skulle kunna bli riktigt jobbigt. Vilket, intressant nog, skiljer den från flera andra romaner i finlandssvensk studielivsmiljö från de senaste decennierna, till exempel Stefan Nymans ”Anna är online” (2008) och Kaj Korkea-ahos ”Onda boken” (2015) som båda utspelar sig i Åbo och rör sig på skräckgenrens domäner.
”Nationen” kretsar kring den fiktiva studentnationen Västra Nylands Nation, en anrik lokal med klibbigt dansgolv i Helsingfors centrum. Vi följer tre huvudpersoner: Astrid, som avklarar Hanken-studier i rasande takt, brinner för nationsarbetet och vill bli nästa ordförande. Mikael studerar journalistik, men ägnar nästan all sin tid åt att pendla till Karis för handbollsträningar och drömmer om en proffskarriär. Saga har studerat alldeles för länge och upplever att nationslivet är det enda hon verkligen kan, medan alla hennes jämnåriga har trätt in i ett annat livsskede med fasta anställningar och barn.
Huvudpersonerna förenas alltså av en stark bild av hur de borde leva och vem de borde vara – och av klyftan mellan sina egna och omgivningens förväntningar. Mikael skiljer sig från sina studiekamrater genom att alltid välja handbollen framom krogen, och Astrid går upp i nationsarbetet trots att hennes mamma tycker att hon borde satsa på sin karriär (som 21-åring).
Men inte ens när de följer sina egna begär framstår deras tillvaro som särskilt lustfylld, utan snarare präglad av behovet av att tukta och disciplinera sig – om det så är för att orka festa mera, träna mera eller äta mindre choklad.
”Nationen” kommer garanterat att förgylla många soffstunder som annars hade ägnats åt att streama romantiska komedier.
Romanen genomsyras alltså implicit av ett normsystem som värderar individens förmåga att leva upp till sina prestationsmål som det högsta goda. Det blir särskilt tydligt i personernas romantiska relationer – vilket är det spår som i första hand driver berättelserna framåt – där alla verkar drivas av logiken ”lyckas jag inte med mina prestationer är jag inte värd att bli älskad”. Alltså lägger de krokben för sig själva, och sårar andra på vägen.
Underhållningsgenren till trots antyder ”Nationen” på så vis en svärta i det påstått sorglösa studielivet, eller hos unga vuxna på ett mer genomgripande plan, vilket gärna hade kunnat utforskas närmare. Så sker emellertid inte nu, problematiken framställs bara som en självklar omständighet, och romanfigurernas utveckling följer schematiska och lättförutsedda bågar.
Lite väl mån är ”Nationen” också om att titt som tätt komma med inside-blinkningar till alla som har studerat i samma miljöer, vilket gör att gestaltningen ställvis blir lidande. Ordlistan på slutet stärker känslan av att vissa lokala studiefenomen nämns bara för att kunna ”bockas av” för sakens skull, inte för att de nödvändigtvis tillför något till handlingen.
Annars är språket och berättandet drivet och lättläst, och von Kügelgen har blivit betydligt stilsäkrare sedan debuten ”Vad heter ångest på spanska?” (2017). Den renodlade underhållningsromanen har hittills inte varit alltför välrepresenterad inom finlandssvensk litteratur, trots sin popularitet ute i världen, men ser enligt förlagens kataloger ut att vara på kommande på flera håll, och ”Nationen” kommer garanterat att förgylla många soffstunder som annars hade ägnats åt att streama romantiska komedier.
Ylva Perera
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.