Förflytta dig till innehållet

Blötdjuret mår bättre i Finland än i de flesta andra länder

Stefan Holmström
En mussla i en hand och många musslor i plastfat
Den första största bottendjurskartläggningen i Aura å gjordes 2006.

Den mörkbruna musslan är sällsynt och ”sällsynt”, kan man säga. Allecos dykarteam som i flera dagar har skördat musslor i Aura å hade på torsdagen tagit upp cirka 20 000 musslor. Av dem var ändå bara några hundra av arten tjockskalig målarmussla.

Å andra sidan förekommer musselarten lokalt i stora mängder. Vanda ås nedre lopp kan ha världens största bestånd, möjligtvis tre miljoner musslor. I Svartån i Karis, Raseborg, finns det uppskattningsvis en miljon av dem. Det finns också andra starka bestånd i södra Finland.

Orsaken till att tjockskalig målarmussla är fridlyst och noteras i EU:s naturdirektiv är att den har backat kraftigt eller rentav försvunnit i stora delar av Europa. I Sverige förekommer arten endast i fyra mindre områden.

Bäst mår den tjockskaliga målarmusslan i Finland, Baltikum och västra Ryssland.

Utsläpp dödade en miljon

En miljon musslor endast i Svartån kan låta mycket, men också en så stor population kan vara sårbar. År 2014 skedde ett nickel- och koboltutsläpp från Norilsk Nickels fabrik i Harjavalta – det dödade uppskattningsvis en miljon tjockskaliga målarmusslor i Kumo älv.

Det goda är musselbestånden verkar återhämta sig bra efter ett utsläpp. Det beror på att våra vattendrag numera är så mycket renare än för. Det här gäller också Aura å.

Den första största bottendjurskartläggningen i Aura å gjordes 2006. Då undersöktes tio forsar i åns huvudfåra och i elva sidofårors forsar. Då noterade Helsingin Sanomat fyndet av den sällsynta och hotade tjockskaliga målarmusslan, ”som man tidigare ibland hittat skal av”.

Kunskapen om musselbestånden har sedan dess ökat stort, bland annat som en följd av företagets Allecos dykningar i vår. Det är inte heller första gången musslor flyttas i Aura å. Det samma gjordes för två år sedan då Åbo ringvägs bro över ån skulle byggas om.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter