Blodtjänst vill ha bättre koll på blodgivare – inte bara skicka sms i blindo då det behövs blod
Martti Syrjälä, direktör för Blodtjänst, vill styra hela verksamheten med data. ”Med det nya datasystemet kan vi förutspå blodbehovet för flera veckor framåt.” Foto: Sören Jonsson/SPT
För närvarande beställer sjukhusen blod per fax eller telefon. Blodtjänsts nya datasystem ska hjälpa till att förutspå hur mycket blod som behövs vid varje givet tillfälle.
För att få tio personer att donera blod måste Blodtjänst skicka ut hundra sms. Med det nya datasystemet Vein-to-Vein hoppas blodtjänsten lära känna sina blodgivare bättre.
– Med det nya systemet kan vi profilera blodgivarna såsom många andra moderna företag har gjort med sina kunder. Vi kan räkna ut hur stor sannolikhet det är att en viss donator reagerar på kallelsen. Dessutom kan donatorerna besvara förfrågan, säger professor Martti Syrjälä, direktör för Blodtjänst.
Vein to vein-systemet ska helt enkelt hjälpa Finlands Röda Kors Blodtjänst att leva med förbehåll.
För två år sedan var det tänkt att Blodtjänst skulle lansera sitt nya datasystem, men tidtabellen bara sväller ut. Nu hoppas Blodtjänst att de kan lansera delar av systemet nästa år.
– Det var mycket mer komplicerat att utveckla systemet än vad vi först hade trott. Vi kan inte införa systemet om det finns några som helst risker.
För blodgivarna blir den tydligaste förändringen att hälsoformuläret blir digitalt. Formuläret ska gå att fylla i på förhand och har enligt Syrjälä hög datasäkerhet.
Genom att centrifugera blodet skiljs blodets beståndsdelar åt från varandra. Lägst ner i påsen samlas de röda blodkropparna och högst upp plasma. Mellan de två lagren finns ett tunt lager med blodplättar. Foto: Sören Jonsson / SPT
Cirka hälften av alla blodprodukter lagras på sjukhusen, andra hälften finns i Blodtjänsts lager i Stenhagen i Helsingfors. I dagsläget vet blodtjänsten inte exakt hur många blodpåsar som finns på sjukhusen eller om sjukhusen har extra stort behov av blod.
– Det är positivt att dela information med varandra. Det hjälper oss att säkra lagernivån i nödsituationen, till exempel vid storolyckor.
Vet du var och när du kan donera blod? Kolla in det på Röda Korsets sajt.
Blodtjänst behöver få cirka 800 bloddonationer varje dag.
– Med det nya systemet kan vi göra noggrannare prognoser. Vår förhoppning är att blodprodukter aldrig någonsin ska ta slut i vårt lager, utan att vi ska ha precis lämplig mängd blodprodukter.
När Blodtjänst letade efter en systemleverantör sökte de bland näringslivet.
– Systemet skulle kunna driva en fabrik, ett storföretag eller en modern näthandel. Det är en helhetslösning som kopplar ihop alla delar av verksamheten till ett och samma system.
Blodtjänsts it-kostnader är cirka fem miljoner euro per år. Kostnaderna beräknas stiga med 5-10 procent, men enligt Syrjälä tar det bara några år innan systemet betalar igen sig. Datasystemet kommer att spara in kostnader från produktion, marknadsföring och beställningar.
Runtom i Stenhagens produktionsenhet hänger blodpåsar. Orenheter i de röda blodkropparna filtreras bort med hjälp av gravitationen. Varje steg i processen är strikt kontrollerad och tajmad. Foto: Sören Jonsson/SPT
– Blodgivningen har blivit efter i digitaliseringen. Det är likadant i resten av Europa. Till exempel i Frankrike och Tyskland beställer sjukhusen sitt blod med utskrivna formulär. Några nordiska länder har kommit en bit på vägen, men inget land som jag känner till har implementerat en helhetslösning. Det finns ett stort intresse att köpa ett datasystem.
It-företaget CGI:s finländska avdelning har utvecklat systemet. De kommer att ha rättighet att sälja systemet vidare, trots att det är Blodtjänst som har betalat för utvecklingskostnaderna. Syrjälä ser ingen problematik i det.
– Jag ser det som en vinn-vinn-situation ifall de lyckas sälja systemet till andra länder. Det är alltid bra när vi exporterar finländskt kunnande. Dessutom skulle användarbasen bli större vilket ger nya innovationer och stöd till oss.
Licensen och driften av systemet kommer att kosta cirka en halv miljon euro per år.
– Systemet följer industristandard. Även om CGI är vår leverantör i dag, så finns det ett dussintal andra leverantörer som kan konkurrera med CGI när vi ska uppdatera systemet.
Vid jultid brukar finländarna vara flitiga blodgivare. Blodtjänsten är tacksam för alla gåvor de får i form av bloddonationer.
När ska man pricka in en donation om man tänker donera under julhelgen?
– Då när det passar dig själv. Det behövs alltid blod, också efter nyår. Det bästa är att följa med blodbehovet på vår webbplats och gå när ditt blod behövs som allra mest, säger Willy Toiviainen, kommunikationsdirektör vid Blodtjänst.
Sören Jonsson/SPT
Blodtjänsten sover aldrig
Varje år donerar cirka 120 000 personer blod.
I genomsnitt donerar en finländsk blodgivare blod 1,7 gånger om året.
Blodtjänsts produktion är i gång fem dagar i veckan.
Användningen av blodprodukter minskar. På tio år har antalet helblodsgivningar minskat från 270 000 till 200 000. Det beror på att behovet av blod inte längre är lika stort. Till exempel låter man hemoglobinnivån sjunka mycket lägre än tidigare innan man ger blod. Operationer är inte heller lika blodkrävande som förut tack vare framsteg inom kirurgin.
Blodtjänsten har dejour dygnet runt: ifall ett sjukhus beställer en specialprodukt som inte finns i lager, kan någon framställa och skicka blodprodukten omgående.
Blodtjänsten levererar blodprodukter med lokala transporter, Posten, Matkahuolto, taxi, buss och flyg.
I Finland används blodet effektivt. 1 procent av blodet refuseras på grund av laboratorietest, 2 procent på grund av andra orsaker.
Varje dag görs stickprover för att kolla att alla produkter och processer är i skick. Vartannat år gör Fimea en granskning av blodtjänstens verksamhet.
Blodets väg till patienten
Varje bloddonation transporteras till produktionsenheten i Stenhagen i Helsingfors. Blodpåsen som man donerar blodet i öppnas aldrig. Allting sker i ett slutet system.
På morgonen inleds produktionen av blodprodukter med att skicka provrör till laboratoriet.
Samtidigt påbörjas arbetet med att separeras röda blodkroppar, blodplättar och plasma från varandra.
Röda blodkroppar används till stora operationer och olyckor. Blodplättar behövs till exempel i vården av cancerpatienter. Plasma fryses in och säljs till läkemedelsföretag som tillverkar immunbristsjukdomar, hemofili och svåra brännskador.
Separationen börjar i en centrifug som snurrar 25 minuter med över 3 900 varv i minuten. Blodet lägger sig i tre lager i samma påse. Därefter separerar en maskin de olika lagren i tre olika produktpåsar. Det tar cirka 3-4 minuter.
De röda blodkropparna kyls ner till +4 grader. Efter nio timmar i +4 grader är denna blodprodukt klar och håller i minst 35 dygn.
För att tillverka trombocyter, eller blodplättar som de också kallas, kopplas fyra blodgivares blodplättar i en maskin. Trombocyter håller bara i 5 dygn och de förvaras i kroppstemperatur.
Blodtjänsten sparar data om produktionen i 30 år: blodgivare, vem som handskats med blodpåsen, vilken apparat som använts.
Ovanliga undergrupper av blod fryses in.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.