Blir Salutorget i Åbo pop eller en flopp?
Den 18 september firas Åbodagen. Dagen innan ska Åbos nya Salutorg officiellt invigas, om allt går som planerat.
När man de senaste åren talat om Åbo stad, har man varit tvungen att tillägga orden, om allt går som planerat, i slutet av meningen.
Åbo stad har under de senaste åren lyckats utmärka sig genom att förverkliga ett antal bedrövliga byggnadsprojekt. Bron från Logomo och Funikularen är exempel på projekt som Åbo kunde ha gjort annorlunda. Projekten kan beskrivas som stora misslyckanden utan någon som tar ansvar.
Den stora frågan när det gäller Åbo stad överlag är om det finns någon som har och tar ansvar för att saker och ting förverkligas som planerat. Finns det ett politiskt ansvar och ett tjänstemannaansvar i Åbo stad? Om det finns, så hur ser det ut i praktiken? Just nu är det osynligt.
Åbos renommé som en stad i stark utveckling har försvagats av projekt med hög profil, som både försenats och blivit dyrare än planerat. Ett gott anseende är viktigt, om staden vill förverkliga sin ambitiösa tillväxtstrategi.
Flera av de stora planerade spetsprojekten i Åbos stads strategi utgår i sina kalkyler från att staden ska växa. De senaste åren har befolkningstillväxten i Åbo varit blygsam och den är klart sämre än vad Åbo stad har i sina målsättningar för framtiden.
Under årets sex första månader har befolkningsantalet ökat i alla stora städer i Finland, utom i Åbo. Esbo ökade med 3 373 personer, Helsingfors med 2 201, Vanda med 1 672, Tammerfors med 825 och Uleåborg med 277, medan Åbo minskade med 76 personer. Det är helt klart att Åbo har missat något och utan nya krafttag kommer hela Egentliga Finland att tappa livskraft.
Det nya Salutorget i Åbo kommer inte att lösa Åbos tillväxtproblem eller andra bekymmer, men torget kan bidra till att höja stadens profil och skapa ett levande centrum.
Salutorget i Åbo är en central del av stadsbilden i Åbo och det pulserande hjärtat i centrum av Åbo. Salutorget ska också vara en symbol för en aktiv och växande stad. Det kommer att kräva både idérikedom och envishet att starta upp stadens centrum på nytt efter flera år av stök och bök.
Byggandet av torgparkeringen och det nya torget har också bidragit till positiva saker. Samtliga kvarter kring torget har genomgått eller genomgår förnyelser och totalrenoveringar. Nya byggnader och nya fasader skapar nya förutsättningar.
Den nya torgparkeringen torde också hitta sin plats i helheten, då samtliga delprojekt kring torget äntligen blir färdiga.
De senaste årens byggnadsarbeten har klart minskat på centrumområdets attraktionskraft. Med tanke på ombyggnaden av centrum, inträffade coronapandemin vid rätt tidpunkt. Färre människor i rörelse och mera svängrum för byggandet.
Kommersen på Salutorget har pågått hela tiden trots att området har genomgått en fullständig renovering. Torget och näromgivningen har ändå varit bökigt och det har tidvis varit svårt att veta om man kan ta sig till eller förbi torget.
De senaste veckorna har delar av torget igen börjat likna ett torg, trots att massiva byggnadsarbeten ännu pågår. Om en månad ska torget vara i bruk, 17 september är det invigning. Här har Åbo stad inte alternativ, torget ska vara färdigt då det är invigning.
För näringslivet i Åbo centrum har torget en avgörande betydelse. Den handel som nu under ett antal år har drabbats av en ständig villervalla, måste få möjlighet att återhämta sig. För Åbo stad finns det få alternativ. Vem tar ansvar om det nya torget inte blir pop? Ur stadens, invånarnas och näringslivets synvinkel skulle en torgflopp vara närmast en katastrof.
Det nya torget kommer att bli en symbol för ett Åbo som växer eller ett Åbo som förtvinar. Åbodagen den 18 september 2022 kan bli en möjlighet att vända Åbos kräftgång till framgång. Vändningen kommer inte av sig själv, det behövs ansvarstagande och ett ökat tempo i stadshuset.
Tar man en tur kring Östersjön och bekantar sig med olika städer, finns det ännu mycket Åbo har att lära sig. Det är svårt att sätta fingret på Åbos problem, men det känns som Åbo stads organisation, både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen lever i en egen värld med egna illusoriska tidtabeller. Den politiska processen blir viktigare än målsättningarna och slutresultatet.
Samtidigt verkar det som om Åbo lider av en inbillad elefantsjuka. Åbo stad tror att staden är större än vad den egentligen är och byråkratin är dimensionerad enligt den felaktiga presumtionen.
Borgmästarmodellen har åtminstone inte ännu visat att Åbo blev en bättre stad att leva och bo i.
Nu kom då siffrorna för perioden januari-augusti och de visar på en befolkningsökning på 1298 personer för Åbos del, ännu har jag inte sett andra stora städers motsvarande men säkert har de ännu större tillväxt. Procentuellt hade Åbo en tillväxt på ca 0,7, St Karins, Lundo och Rusko växte med ca 0,8 så skillnaden är inte så stor. Huvudsaken är att det nog inte är så katastrofalt som siffrorna i juni kunde få en att tro.
Studerande är tillfälliga inflyttare på individnivå men de blir i staden några år och byts ut vartefter. På gruppnivå är de en betydande del av invånaravtalet. De senaste åren har studerande som utexaminerats och flyttat bort inte ersatts i vanlig takt nya studerande. Detta minus har knappt täckts av annan befolkningstillväxt. Dessutom har Åbo en mycket svårare sits än t ex Tammerfors eller Uleåborg, som vuxit till arealen genom kommunsammanslagningar och har bättre tillgång till bra tomtmark. Och så har Åbo av någon anledning dessutom mycket ineffektiv byggnadstillsyn…
Bra skrivet av Tom Simola! Vet inte hur många beslutsfattare i Åbo läser ÅU, men denna typ av analys skulle definitivt väcka en eller annan i stadsfullmäktige för att inse att stora investeringar krävs nu för att komma ikapp med våra konkurrenter. Man kan inte bortförklara sig i all evighet, i nåt skede måste man erkänna att med facit i hand har Åbo misslyckat rejält i jämförelse med andra stora städer och att t.ex. bromsandet av spårvagnen har varit det största misstaget av alla.
Om Åbos tillväxt är beroende av enbart studerande är det illa ställt. Tittar man på övriga stora städer i Finland, alla också stora studierstäder, är de inte beroende av tillfällig inflyttning. Studerande är en viktig grupp, men kan inte utgöra grunden för tillväxt.
Utan närstudier på universiteten så växer inte Åbo, så enkelt är det. I oktober kommer Åbo garanterat ha vuxit igen, därför är det svårt att göra några analyser på basen av årets första sex månader. Så var det också före pandemin men nu har vi dessutom två år av distansstudier som hämmat inflyttningen.