Blir koloniträdgården i Kuppis nästa stora tvistefråga i Åbopolitiken?
En klassisk Åbokonflikt hotar blossa upp kring koloniträdgården i Kuppis.
En klassisk konflikt i den bemärkelsen att det å ena sidan handlar om grönska och gröna värden och å andra sidan om en förtätning av stadskärnan och behovet av att kunna bygga nya bostäder centralt.
Och en klassisk konflikt i den bemärkelsen att den har legat och grott i flera års tid.
Redan 2013 beslöt stadsfullmäktige i samband med ett så kallat reformprogram att staden ska utreda vilka möjligheter det finns att flytta hela koloniträdgården i Kuppis med sina omkring 60 stugor någon annanstans. Tanken var att hitta ett ersättande område där stadsodlingen kunde koncentreras, men samtidigt också breddas.
Staden ville också lugna odlarna genom att säga att en flytt inte blir aktuell förrän år 2020 då hyreskontrakten med Åbo stad löper ut.
Men det fanns andra användningsmöjligheter för det drygt två hektar stora och centralt belägna området som pockade på.
SDP:s Jarmo Rosenlöf konstaterade redan då (ÅU 19.6.2013) att området lämpar sig väl för bostäder eller affärsverksamhet.
Åren går och snart bankar 2020 på dörren och koloniträdgårdens framtida öde är aktuellt igen.
Den nya generalplanen för Åbo utarbetas som bäst. Stadsmiljönämnden i Åbo tog nyligen ställning till ett utkast till planen och efter omröstning anser nämnden att området antingen kan fortsätta som trädgård eller att det kan omvandlas till ett område med betydligt tätare bostadsbebyggelse eller affärer (Turun Sanomat 1.10.2018).
Antingen eller, ja. Det är här konflikten ligger.
Alla förstår att man inte samtidigt både kan odla morötter på kolonilotter och bygga nya bostäder i flervåningshus på samma plats.
Man blir tvungen att välja hur man ska ha det.
I nämnden röstade Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna för det vinnande förslaget. De vann med en röst över De gröna, Vänsterförbundet och Centern som ville ge ett utlåtande för att endast bevara trädgården.
Omröstningsresultatet är en konstellation som påminner om Åbopolitiken sådan den var i många, många år före senaste kommunalval, då Samlingspartiet och SDP så gott som enväldigt regerade.
I fjolårets kommunalval gick De gröna förbi SDP och knep 14 platser av 67 i Åbofullmäktige, medan SDP bara fick 12 platser, lika många som VF. Gamla maktstrukturer ruskades om.
Men i den här frågan verkar vi vara tillbaka i gamla spår.
Stadsstyrelsen ska ännu behandla ärendet. Men en gammal tumregel för Åbopolitiken säger att resultatet oftast brukar bli det samma som i nämnderna, eftersom maktfördelningen mellan partierna är den samma i alla organ som deltar i beslutsprocessen.
Nästa år måste politikerna fatta beslutet om hur de ska ha det med framtida koloniträdgårdsodling i Kuppis.
Stadens generalplaneingenjör Andrei Panschin säger (TS 1.10.2018) att man inte kan ha en generalplan som möjliggör både och.
Politikerna måste välja mellan morötter och höghus.
Den slutliga armbrytningen sker i fullmäktige.
Turun Sanomat har intervjuat stadsmiljönämndens ordförande Saara Ilvessalo från De gröna och dess vice ordförande Olli A. Manni från Samlingspartiet.
Ilvessalo säger att koloniträdgården i Kuppis är en unik stadsmiljö som inte kan ersättas, Manni säger att man kan lämna någon enstaka tomt av området obebyggd, men att området i huvudsak ska bebyggas med bostäder.
Det här är grundpositionerna inför kommande förhandlingar.
Den som har följt med de utdragna processerna om till exempel torgparkeringen, om Smedsgatan 5, där ett planerat mindre höghus blev två betydligt högre höghus, och andra diskussioner om att förtäta stadens centrum vädrar morgonluft.
Blir koloniträdgården nästa stora tvistefråga mellan i huvudsak Samlingspartiet och SDP å ena sidan och De gröna och Vänsterförbundet å den andra?
Samtidigt har staden gjort som man lovade 2013 och utrett alternativ dit hela trädgårdsområdet kunde flytta.
Korois är ett förslag. Dit finns det gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Ån som flyter i närheten kan användas för bevattning. Ett eventuellt minus är att järnvägen ligger så nära.
Planen för Korois väntas komma till politikerbehandling på våren.
Kuppis koloniträdgård har funnits sedan 1930-talet och många är de Åbobor som har sått, planterat och odlat sin trädgård där sedan dess.
Nyttoväxter har samsats med blomsterprakt i nästan åttio år. Det talar för odlingens bevarande just på den här platsen.
Samtidigt hör hela Kuppisområdet till ett av stadens satsningsområden där det i dag byggs både bostäder och affärsfastigheter i rasande fart.
Det talar för en flytt.
De senaste åren har stadsodling blivit allt populärare också bland Åboborna. Intresset för de odlingslådor som staden har lånat ut har varit stort. Stadsodling ligger i tiden och fler och fler får upp ögonen för möjligheten att odla sina egna morötter trots att man bor i en höghusläget.
Det gör också Kuppisfrågan intressant.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.