Blastr mötte oroade Ingåbor – ”Annat gensvar i Hangö och Raseborg”
Tidigare i veckan hade Blastr öppet hus i en möteslokal i Ingå för att intresserade skulle kunna komma och diskutera stålverksprojektet i avslappnad fikamiljö.
De som valde att sitta lite längre var rätt fräna i sin kritik.
Norska Blastr med ett dotterbolag med samma namn i Finland planerar ett stålverk för 4 miljarder euro på Joddböleområdet i Ingå där Fortums gamla kolkraftverk tidigare stod. Detta fick stor uppmärksamhet när planerna presenterades för drygt ett år sedan.
Till en början tvivlade en del rent allmänt på realismen i projektet. Men sedan dess har också miljöaspekten lyfts fram. Det gjordes också på onsdagen i Ingå.
– Det enda gröna är den gröna energin. Nedsmutsningen är chockerande och sorglig, sade en av deltagarna som sade att hon lagt sin planerade satsning på turism på is eftersom hon inte vågar på grund av fabriken.
LÄS OCKSÅ
”Man börjar må dåligt” – att bullret från LNG-terminalen i Ingå är under gränsvärdena tröstar inte grannarna”Ingå har allt som behövs”
Frågorna handlade om bland annat stålverkets energianvändning i förhållande till övriga landets behov, om hur grönt stålet de facto är och om placeringen just i Ingå.
– Elnätet i Norge är inte lika starkt som här. I stället var tanken att bygga ut vindkraften på området rejält men det stötte på patrull. Då började man leta efter alternativa placeringsorter. Ingå har allt som behövs, det vill säga tillgång till arbetskraft, ett kraftigt elnät och en djuphamn, säger Antti Kaikkonen som är landschef för Blastr Finland.
Man undrade också hur vägarna och Fagerviken klarar av 8 125 lastbilar respektive 195 fartyg per år. I dag anlöps hamnen i Ingå av knappt 300 fartyg per år.
Kristoffer NöjdDe här siffrorna går att läsa i miljökonsekvensprogrammet som Blastr låtit göra i höstas. Nu har man fått myndigheternas och grannarnas kommentarer på den.
Nu görs utredningar som samlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den uppskattas vara klar i slutet av året.
Myndighetsbehandlingen väntas ta cirka fyra månader vilket skulle betyda att miljökonsekvensbedömningen är klar i april-maj 2025. Parallellt med det börjar man förbereda miljölovsansökan.
Man utgår från att projektet betraktas som strategiskt för den gröna omställningen vilket skulle ge det förtur i behandlingen på Regionförvaltningsverket.
– Våra planer utgår från att miljölovsprocessen tar ett år. Med den här tidtabellen kan vi vara i full produktion i slutet av årtiondet, säger Kaikkonen.
Vi förstår att en stor del av oron beror på att vi inte har svar att ge på till exempel vad fabrikens luftutsläpp är.
Kaikkonen försökte besvara de kritikiska frågorna efter bästa förmåga. Han är inte förvånad över att etableringen väcker debatt och oro.
– Det här är ganska normalt i samband med stora industriprojekt. När miljökonsekvensbedömningen görs och hela paketet sätts på bordet innehåller det siffror som inte är helt finslipade. Sifforna är i högsta laget eftersom man vill hålla sig inom de garantivärden som leverantörerna av anläggningen har fastställt. De slutliga utsläppen i luften eller havet som vi använder i miljölovet kommer att preciseras.
– Vi vill föra en öppen dialog med Ingåborna och övriga intressegrupper om de här sakerna. Utan det kan man inte förverkliga ett sådant här projekt. Vi förstår att en stor del av oron beror på att vi inte har svar att ge på till exempel vad fabrikens luftutsläpp är. De utredningarna och modelleringarna kommer att göras när vi vet var de olika utsläppskällorna finns fysiskt på fabriksområdet. Det behövs tålamod av beslutsfattare och grannar så att vi får göra det som processen kräver. Det är ett stort projekt. Alla små förändringar vi gör inverkar på mycket annat. Men svaren kommer nog.
Själv Ingåbo på somrarna
Kaikkonen är själv sommarboende i Ingå. Han har ett sommarställe tre sjömil från den kommande fabriken.
– Själv tror jag att områdets attraktionskraft består och att det är en bra plats för stugliv också i framtiden. Man må tycka om det eller inte, men fakta är att området har varit ett industriområde sedan 70-talet och kommer att vara det också i framtiden.
Han vill se projektet som en del av en större helhet, den gröna omställningen och striden mot klimatförändringen.
– Om vi inte som nation utnyttjar vår befintliga industriella infrastruktur når vi inte de nationella målen att vara kolneutrala 2035 och lyckas inte heller locka elintensiv industri som ersätter fossila anläggningar.
Kaikkonen upprepar att Ingås styrkor är den befintliga djuphamnen, det starka elnätet och det centrala läget med tanke på arbetskraft.
– Området har en lång industriell historia, inte minst på Hangö udd där man värdesätter industri. Regionens industriella rötter finns ju i järnbruken. När man diskuterar nya industrijobb med Hangö eller Raseborg får man ett annat gensvar än i till exempel Ingå där många pendlar till huvudstadsregionen. Men det finns också många Ingåbor som ser det här projektet som en enorm möjlighet med tanke på sysselsättning och på kommunens och regionens livskraft.
Har de resurser som behövs just nu
Enligt Kaikkonen har man ingen panik med finansieringen.
– Vi har de nuvarande ägarnas fulla stöd. Vi har alla de resurser för att kunna göra det arbete vi kan göra i det här skedet av processen. Finansieringen är aldrig lätt när det är fråga om ett miljardprojekt. Men vi känner oss säkra på att bra projekt får finansiering. Ett bra exempel är ett liknande projekt i Boden i Sverige som finansierats på samma sätt som vårt, det vill säga att etappvis ta med nya ägare. Arbetet har pågått en tid och vi kommer att berätta mer om finansieringen inom de närmaste månaderna.
Blastr räknar med att efterfrågan på stål inte nödvändigtvis kommer att växa. Däremot måste de konventionella ståltillverkarna börja betala för sina utsläpp vilket gör att priset på deras produkter stiger.
– Vi räknar med att grönt stål är konkurrenskraftigare än konventionellt tillverkat stål ungefär vid år 2035. Det går att genomföra med rent väte. Det är vår affärsidé.
Koverhar hade varit den logiska placeringen om nu något blir av.