ÅU 28.09.2020 05:00

Det finns entydiga bevis på att biodiversiteten, grunden för människans existens, minskar i en hastighet som saknar motstycke i historien. Två färska rapporter utgivna av FN konventionen (Global Biodiversity Outlook; GBO-5) och WWF (The Living Planet Report 2020), har fått mycket spaltutrymme i medierna de senaste två veckorna och beskriver utarmningen av naturen och förlusten av arter och livsmiljöer som katastrofal.

Beräkningarna visar att populationer av ryggradsdjur (däggdjur, fiskar, fåglar, reptiler och groddjur) har minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016 främst genom att allt större områden skövlas för att producera livsmedel. De globala hållbarhetsmålen som uppställdes för 10 år sedan har delvis realiserats, men långt ifrån tillräckligt har gjorts för att bromsa förlusten av biodiversitet.

Av landområdena på jorden är 75 procent redan kraftigt påverkade och de mesta av världens hav är förorenade. Bakgrunden är att det under de senaste 50 åren har skett en explosionsartad ökning i den globala handeln, konsumtionen och befolkningstillväxten.

För att kunna upprätthålla vår 2000- tals livsstil överexploaterar vi årligen jordens biokapacitet (biologiska produktionsförmåga) med över 56 %; mänsklighetens ekologiska fotspår är alldeles för stort.

I Finland uppskattades antalet arter år 2019 till över 48 000. Vi vet tillräckligt mycket om 22 400 av dessa arter för att kunna göra en bedömning om deras status, det vill säga om de är hotade eller har livskraftiga populationer. Bland dessa arter bedöms 2 700 vara hotade, det vill säga 12 procent.

Nästan 500 arter är för tillfället akut hotade och över 300 klassade som nationellt utdöda. Under de 10 senaste åren har antalet arter som är hotade ökat och merparten av dem finns i skogar, vårdbiotoper och kulturmiljöer där artrikedomen är som högst.

Graden av hot har bedömts av 180 finländska experter på basis av Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) regionala hotbedömningskriterier och resultaten finns samlade i en rapport över rödlistade arter i Finland.

I våra havsområden finns också flera biotoper och arter som är hotade. Till de största och kanske bäst kända arterna hör tumlare, stör, mal, ål, vandringssik och havsöring där stören och malen i praktiken redan har trängts ut.

Det finns många flera arter bland algerna, växterna och de bottenlevande djuren som också är klassade som hotade.
Orsaken till att de är hotade varierar men människan bidrar direkt eller indirekt till deras pressade situation genom att förstöra deras livsmiljöer eller genom rovdrift.

Pågående havsområdesplanering och en förstoring av marina skyddsområden är verksamheter i rätt riktning men dessa insatser måste byggas upp genom att noga beakta naturvärden.

Det är viktigt att inge hopp inför framtiden, vilket också görs i GBO-5 och WWF:s rapport. Förutsatt att världens ledare nu börjar vidta åtgärder kan vi ännu rädda mycket av jordens biodiversitet. För detta krävs dock helt nya metoder och ett nytt sätt att tänka och agera.

Prislappen blir sannolikt skyhög. Vi kommer att se en kraftig politisk styrning och kan förvänta oss förbud och begränsningar. Få se om, hur och när detta kommer att ske.

Biodiversits- och klimatkrisen, också kallade tvillingutmaningar för att de är så länkade, är väldigt omfattande. Exempel på åtgärder som gynnar både den biologiska mångfalden och klimatet är att bevara och återställa naturliga miljöer så som våtmarker, kustområden och skogar, åtgärder som är mycket dyra och arbetskrävande.

Vi diskuterar ofta vad den enskilda människan kan göra och lösningen känns lika otillräcklig varje gång; rösta på en kandidat som har de rätta värderingarna och musklerna att fatta svåra icke populära beslut.

Att utbilda barn och ungdomar och den vägen få till stånd förändringar i människors värderingar är följande förslag.

Men före nya restriktioner, skatter och andra olägenheter utfärdas för att mänskligheten inte fullständigt skall utarma sin miljö och sig själv, måste vi förstå och medge att vi är en del av dessa kriser.

Det är alltså dags att göra åtminstone det lilla som vi kan. Gå, cykla och åk kollektivt då det är möjligt.

Sänk inomhustemperaturen. Minska på din konsumtion och undvik matsvinn. Sortera avfall bättre, var noga med problemavfall och kasserade mediciner.

Listan kan göras lång men med eftertänksamhet och miljömedvetenhet kan vi alla på riktigt bidra. Redan små åtgärder ger en tillfredställelse och då man på dödsbädden tänker tillbaka på sitt liv gör man det med snäppet bättre samvete.

Sonja Salovius-Laurén

“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln