Bilarna gled fram på glashal och spårig Skärgårdsväg – NTM-centralen: ”har skötts enligt kvalitetsnivån”
Skärgårdsvägen mellan Pargas och Houtskär kallades på måndagen i sociala medier för ”en mardröm” och ”det värsta som någonsin upplevts”.
Speciellt på Lillandet, mellan Prostvik och Nagu Kyrkbacke, förorsakade den spåriga och våta isen många tillbud då bilar snurrade runt eller körde av vägen, trots att hastigheterna var rejält mycket lägre än normalt.
Markus Salminen, områdeschef vid NTM-centralen, har på måndagen fått ta emot respons från hela sydvästra Finland om väglaget. Han körde själv på Skärgårdsvägen på lördagen och är medveten om att där då fanns ett lager med fastfrusen snömodd.
– Jag medger att det var halt i går. Det blev varmt så snabbt och på vissa områden kom det också regn som förvärrade läget.
Ann-Helen SaarinenExakt vilka åtgärder som vidtagits i Nagu för att förebygga halkan kan han inte säga på rak arm.
Efter en koll med den lokala entreprenören Ab MarSan Oy, som sköter entreprenaden för YIT i Nagu, kan han berätta att vägen sandades halv sex på morgonen och samma tid på kvällen.
Sanden gjorde ändå inte nytta någon längre stund. Då man sandar en väg som är våt och täckt med hård snömodd åker sanden bara åt sidan.
Skulle det inte ha hjälpt att salta vägen?
– Nej, det skulle inte ha hjälpt att salta. Trafikmängden på Skärgårdsvägen minskar så mycket efter Sattmark att man inte får någon tillräcklig nytta av saltet. På grundvattenområdet i Vikom skulle man dessutom vara tvungen att använda dyrare kaliumformiat i stället för salt.
Enligt Salminen skulle det bästa sättet att jämna ut de spåriga vägarna normalt vara att skrapa vägen med ett hyvelblad, men inte heller det var möjligt på Nagu.
– Den fastfrusna snömodden var enligt entreprenörerna för hård och skulle inte ha lossnat. I dag på tisdagen skulle de försöka igen då den blivit mjukare.
Vad kan man göra för att förhållandena på Skärgårdsvägen i fortsättningen inte blir lika dåliga?
– Det bästa är ju om man efter ett snöfall plogar bort snön så snabbt som möjligt för att lagret med packad och frusen snö på vägarna blir så tunt som möjligt. Det går inte att undvika att det bildas en snökaka på vägen då vintern är kall och snörik. Förra vintern kunde vägen alltid rengöras från snö då det var varmare väder.
Har snöröjarna alltså överraskats av vädret?
– Nej, det har inte överraskat skötselentreprenörerna. Vägen har skötts enligt den rådande kvalitetsnivån. På vintern uppkommer det ibland situationer då man inte kan hålla fast vid den begärda kvaliteten. Orsaken till detta är i allmänhet en snabbt förändrad väderlek. Man strävar att återställa vägen till rätt kvalitet så snabbt som möjligt då vädret tillåter det, säger Salminen.
Skärgårdsvägens vinterunderhållsklass är enligt Trafikledsverkets webbsida Ib.
Kvalitetsmässigt betyder det att ”vägen är oftast huvudsakligen bar, men under köldperioder kan det finnas låga, smala strängar av packad snö mellan körfälten och körspåren. Avsikten är att hålla den packade snön låg med snabb röjning av snö och packad snö”.
Kanske säktast då att höja vinterunderhållsklassen till 1a eller motsvarnade, så att Nagubor och resenärer inte skadas?
Jag tycker som Jan-Erik och är förvånad att NMT centralen inte löst denna långkörare, utan hänvisar till en underhållsklass som inte fungerat på många år.
Det skulle säkert ha hjälpt om man skulle ha sandat lite oftare än 12 timmars mellanrum!
Det är svårt att förstå hur NTM-Centralen tänker ,när det gäller trafikfrågor i Åbolands skärgård!?
Tex Att tala om vinterunderhållsklass(Nå vem har gjort den) underhållsklassen skall väl vara sådan att vägen alltid är körduglig? Att tala om Vikom o grundvattenområdet!? Det innebär ju naturligtvis en ännu strängare klass o skyldighet ,att vägen är körduglig.Annars kan det gå som i Luumäki att bränslebilen hamnar där i diket o diesel lasten på många kubik rinner ut,staden tar sitt dricksvatten från just denna vattentäckt.Hur dyrt blir det??