Bijoy lever med ständig oro – ska han få stanna på Kimitoön?
Bijoy Amran Ahamed blev nyss student vid Kimitoöns gymnasium. Dock har han ingen lust att fira den bedriften, eftersom han går och väntar på beslut om asyl från Migrationsverket. Foto: Emilia Örnmark
Att ta studenten brukar förknippas med glädjefyllda fester, med en nystart i livet, och med en befriande känsla över att ha rott iland ett stort arbete. Så är det inte för den nybakade studenten Bijoy Amran Ahamed, 23 år, som bor i Kimito.
— Jag är inte på humör att fira. Jag väntar fortfarande på beslut från Migrationsverket, säger Bijoy.
Sedan ÅU senast skrev om Bijoys situation i augusti 2018, har han ansökt om asyl. Någon månad efter det kallades han på intervju till Migrationsverket, men sedan dess har han inte hört något, även om det gått mer än ett år sedan den ansökan.
Bijoy förklarar att innan asylansökan ansökte han om uppehållstillstånd på grund av studier, men behandlingen av den ansökan är inte ens påbörjad.
— Under intervjun frågande jag varför det dröjer så, säger Bijoy, som fick höra att Migrationsverket ska höra av sig snart.
Han berättar att det på Migrationsverkets webbsidor står att sökande inte får ringa för att fråga om de långa behandlingstiderna.
Flydde från Bangladesh, avvisades från Sverige
Den här dystra historien inleddes 2009 då Bijoy, hans mamma Tamanna Akther Tonni och hans lillebror Hemaloy Imran Ahamed flydde från hemlandet Bangladesh till Sverige, varifrån de blev avvisade efter fyra år. Tillbaka i Bangladesh bodde de gömda hos en familj i fyra år.
År 2017 flyttade de till Kimitoön, tillsammans med den svenska styvpappan Karl-Arne Gustavsson. Mamma och lillebror fick uppehållstillstånd. Men det har de inte kunnat glädja sig över än, i sin oro för Bijoy. Lite senare nekade nämligen Migrationsverket Bijoy uppehållskort för familjemedlem och ville avvisa honom från Kimitoön till Bangladesh.
Då hade han bott ett år i Dragsfjärd och var mitt inne i sina studier vid Kimitoöns gymnasium.
Hela Bijoy Amran Ahameds familj är påverkad av den ovissa situationen. ÅU-foto
ÅU-artikel gav hjälp
ÅU publicerade ett reportage om Bijoys dåvarande situation i juni 2018.
— Efter artikeln i ÅU fick jag hjälp. Jag var deprimerad, men kom då till läkare och flera psykologer. Stödet jag fick kommer jag aldrig att glömma.
Flera gånger under samtalet nämner Bijoy sin tacksamhet över allt det stöd han fått under processen. Han nämner lärare, klasskompisar och Stefan Wallin (dåvarande riksdagsledamot). Bijoy har fortfarande kontakt med Wallin, som också varit till Kimitoön för att hälsa på honom.
Han vill ytterligare nämna Maria Manelius, som inledde en namninsamling för hans sak. Manelius dotter var då klasskamrat med Bijoy.
Också kyrkan med personal har varit viktig för Bijoy.
— Jag deltog i gudstjänster, vilket hjälpte mig att klara av de svåraste tiderna.
Hur Bijoy klarade den tiden kan han inte riktigt svara på.
— Beskedet kom i slutet av läsåret. Jag försökte att inte tänka på det under skoldagarna. Men efter skolan var jag ensam och deppig. Jag var upprörd och visste inte vad jag skulle göra. Tack vare stödet från bekanta klarade jag mig.
Innan det här gick det bra för Bijoy och hans studier.
— Jag var duktig på matte. Men efter det negativa beslutet har jag haft svårt att koncentrera mig, motivationen sjönk och betygen blev sämre. Tankarna om avvisningen finns alltid i bakhuvudet.
Bijoy Amran Ahamed har studerat vid Kimitoöns gymnasium. ÅU-foto
Fasar för negativt beslut
Om det beslut Bijoy nu går och väntar på skulle bli negativt, vet han inte vad han skulle ta sig till.
— Jag känner ingen i Bangladesh. Där har ett diktaturparti makten. De dödade min far och hotade oss till livet. Jag är rädd för mitt liv. Det finns folk som vill se mig död.
Bijoys far var medlem av oppositionspartiet.
Bengali, det officiella språket i Bangladesh, behärskar han inte fullständigt, men använder det lite då han pratar med sin mamma. Några år har han gått i skola i Bangladesh, men på engelska.
Rätt nyligen har Bijoy konverterat från islam till kristendomen – något man inte ser på med blida ögon i det muslimska Bangladesh. Bijoy förklarar att konverterare blir brutalt mördade, en situation Migrationsverket fått information om.
Inte utvisad just nu
Just nu är det i alla fall relativt lugnt för Bijoy. Åtminstone om man jämför med tiden efter det negativa beslutet förra sommaren, då polisen när som helst kunde knacka på dörren för att föra bort honom. Eftersom asylprocessen nu pågår är han inte avvisad.
— Men oron finns hela tiden.
”Kimitoön är den bästa platsen jag varit på”
Bijoy är glad att det blev Kimitoön som familjen valde som sitt hem från sommaren 2017. Han ser sig i dag som en del av samhället.
— Det är den bästa platsen jag någonsin varit på. Alla är så snälla. Mina vänner kallar mig ”Kimitoöbo”, säger han smickrad.
I vår ska Bijoy delta i dimissionen med sina klasskompisar, och hoppas att hans situation då ser annorlunda ut.
Fram till dess ska han plugga inför inträdesförhör till universitet. Han vill satsa på studier i ekonomi.
I gymnasiet valde han den långa lärokursen i matematik, med på grund av rådande omständigheter valde han att ändå skriva den korta kursen i studentexamen.
Hur mår du i dag?
— Jag är ledsen och deppig. Jag orkar för att så många är med mig. Jag måste orka kämpa, också för mitt liv.
I dag är Bijoys högsta önskan att få leva ett vanligt liv.
— Det är allt jag vill.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.