Akutvårdare i Pargas kunde inte ett ord svenska: "Är man sjuk är det inte så lätt att tala finska även om man kan språket"
Under onsdagen tillkallades en ambulans till Pargas men ingendera av de två vårdarna som kom till platsen talade någon svenska. ÅU-foto
I onsdags satt Gunilla Sandelin på Kårkulla seniorers månadsmöte i Pargas då personen bredvid henne plötsligt rasade ihop. De övriga mötesdeltagarna tillkallade ambulans, men då de två akutvårdarna anlände till platsen uppdagades ett problem – ingen av dem kunde ett ord svenska.
– Vad är det för idé med akutvård om man inte kan kommunicera med patienten, undrar en upprörd Sandelin.
Oro för äldre svenskspråkiga som bor ensamma
Tur i oturen var att flera av de andra personerna som närvarade vid mötet kunde hjälpa den svenskspråkiga patienten förklara för ambulanspersonalen vad som skett.
– När man är sjuk och till sig så är det inte så lätt att tala finska även om många av oss kan språket, konstaterar Sandelin.
Speciellt oroad är Sandelin för den ökande grupp äldre personer som bor ensamma i sina hem.
– Jag hoppas att folk ska kunna bo i sina egna hem och känna sig trygga, förklarar hon.
Vid räddningscentralen är man medveten om utmaningarna
Onsdagens upplevelser har fått Sandelin att ifrågasätta akutvårdens trovärdighet och akutvårdarnas utbildning.
– Det är hemskt att vi är beroende av akutvårdare som inte kan kommunicera med patienten. Ingår det absolut ingen svenska i deras utbildning, frågar hon sig.
Vesa Jyrkkälä, vikarierande akutvårdschef vid Egentliga Finlands räddningsverk, har förståelse för Sandelins oro.
– En av våra utmaningar är bristen på svensktalande akutvårdare, medger han.
Kårkulla seniorer höll sitt månadsmöte vid serviceenheten Mocca i Pargas då en av deltagarna plötsligt drabbades av ett sjukdomsanfall. Foto: Mikael Heinrichs
Försöker avhjälpa problemet med hjälp av uttänkta arbetsskift
Enligt Jyrkkälä försöker man planera arbetsskiften på ett sätt som möjliggör att minst en svensktalande akutvårdare finns med i varje enhet som är ansvarig för regioner med en större svenskspråkig befolkning. Men bland annat sjukledigheter och semestrar gör att man inte alltid når det här målet.
I regionen finns endast en högskola som utbildar akutvårdare på svenska och i de finskspråkiga högskolorna går studenterna endast en grundläggande kurs i tjänstemannasvenska, konstaterar Jyrkkälä.
– Akutvårdarutbildningen är bred och krävande och man fokuserar mest på vården av patienten, förklarar han.
Ingen blir utan vård på grund av språket
Men trots bristerna i svensktalande personal anser Jyrkkälä inte att det finns någon orsak till rädsla.
– Våra vårdare klarar av att ta hand om patienterna och om språkbarriären blir för stor kan man alltid få tag på någon som talar svenska. Vi har större problem med personer från andra språkgrupper, bland annat personer som talar arabiska och inte kan någon engelska, förklarar Jyrkkälä.
Jyrkkälä förstår den oror som Sandelin känner för äldre svenskspråkiga personer som bor ensamma men konstaterar att man inte ska behöva vara rädd för att bo hemma.
– Ingen kommer någonsin att bli utan vård bara för att man inte har ett gemensamt språk, försäkrar han.
Patricia Torvalds
patricia.torvalds@aumedia.fi
Har man bara några futtiga timmar svenskundervisning i yrkesutbildning är det inte så lätt att tala svenska även om man kan språket. Tänk på vem ni röstar på!
Akutvårdare som kan ens litet svenska erbjuds till och med fyra gånger högre lön (inkl förmåner) i norra Norge. Norrmännen har insett att det är så man skall göra om det är svårt att rekrytera till orten.
Kari Niemi
Vad var det för person som inte vet vad pacemaker är? Alla borde veta vad det är och särkilt vårdpersonal, akutvårdare och de som kör ambulans.
Borde vara en självklarhet att man lär sig olika sjukdomar, mediciner… om man har ett arbete inom akut vård och överhuvudtaget om man ens jobbar på ett sjukhus så borde det höra till att man vet detta på olika språk.
Om inte annat så har man valt fel bransch.
No är de svagt no att man som en ganska ung människa (Hen) förstår inga svenska alls?Ja vet en gång när vårdpersonalen i en Pargas vårdhem inte kom på,den rätta orden på finska =TAHDISTIN så.svara hen ambulanskusken att ”mikä peismeikeri”?O,kan man int svenska så kan man i alla fall ta de lite lungt o Int ropa högt på finska tex att mikä teillä on kipu asteikolla 1-5 ???Mycky svagt menar KariN