Betongförorten med bygemenskap i Åbo ska få unikt ansiktslyft – "Här gör vi allt tillsammans"
ÅU-FotoHepokulta består av 34 höghus från 70-talet. Foto: Emma Strömberg
De gråa betonghöghusen skymtar över grantopparna när man närmar sig Hepokulta. Förorten som ligger norr om Åbo centrum består av 34 höghus som är byggda i början av 70-talet.
Men bostadsområdet är mer än en samling elementhus. Hepokultas hjärta är bolaget Hepokullan lämpö som sedan starten har skött om husens underhåll och erbjudit andra gårdskarls- och servicetjänster.
Namnet kommer från att bolaget till en början producerade värmen för uppvärmning av husen i en egen värmecentral i Hepokulta. När Hepokullan lämpö övergick till att köpa fjärrvärme av Åbo energi gjordes värmekraftverket om till en festsal, Hepokultasalen, som invånarna kan hyra.
Men bolagets roll i närsamhället går utöver fastighetsförvaltarens standarduppgifter. En ansenlig del av invånarna i Hepokulta är pensionärer och många äldre bor ensamma. Om en äldre änka inte klarar av att byta en lampa, eller behöver hjälp med att få tv:n att starta rycker Hepokullan lämpö ut.
Hepokulta
70-talsbetongförort i stadsdelen Vätti norr om Åbo centrum.
34 höghus som byggdes åren 1969–1974.
Därtill ett affärscentrum, ett församlingshus och den gamla värmecentralen.
Värmecentralen inrymmer bland annat simhall och festsal.
2000 invånare varav en stor del är pensionärer.
Namnet kommer från ett hus i trakten som hette Hästkull.
Servicebolaget har också ett kontor som är öppet alla vardagar från 8–16.
– Vi är ett skyddsnät för invånarna. Många har inte längre familj eller vänner som kan hjälpa dem, säger Seppo Lehtinen som är styrelseordförande för Hepokullan Lämpö.
I den gamla värmecentralen finns det också en simhall, bastu och ett tvätteri för invånarnas bruk. Diskussionsgrupperna för äldre som brukar hållas i något av byggnadens kabinetter är också populära.
Lehtinen har varit med i bolagsstyrelsen sedan 80-talet. Han berättar att man alltid har gjort saker tillsammans i bostadsområdet. När ett husbolag planerar en renovering informeras de andra husbolagen och man kan samorganisera projektet och på det sättet till exempel få ner kostnaderna.
Hepokullan Lämpös vd Kalle Lindfors och styrelseordförande Seppo Lehtinen håller i trådarna för det stora projektet. Foto: Emma Strömberg
Ett av de största privat drivna stadsutvecklingsprojekten
Nu står bostadsområdet på tröskeln till ett stort samordnat projekt för att ge stadsdelen ett rejält ansiktslyft. Projektet började planeras redan för fyra år sedan.
– Husen har hela tiden renoverats lite i taget. Men de börjar vara i behov av mera omfattande ingrepp, säger Lehtinen.
Husbolagen gav Hepokullan lämpö mandat att organisera det hela. De beställde en utredning av byggbolaget Sweco. Det tjocka kompendiet som är resultatet av utredningen har nu skickats till alla husbolag.
Tråkiga elementfasader? Utredningen ger förslag på hur fasaderna kunde moderniseras radikalt.
Utredningen innehåller förslag både för ansiktslyft av fasaden och invärtes renovering, plus bygge av nya höghus.
– Husbolagen bestämmer själva vad de vill börja med, säger Lehtinen.
Hepokullan lämpö har också fört diskussioner med stadsplaneringen vid Åbo stad och har tagit fram ett förslag till en ny detaljplan som tillåter bygge av nya höghus på området.
– Nybyggena är tänkta att finansiera renoveringarna av de gamla husen. Det är i enlighet med stadens markanvändningsstrategi att bygga förorterna tätare, så det kommer säkert att gå igenom, men en planläggningsprocess tar ändå flera år, säger Lehtinen.
Därför är tanken renoveringarna inleds först och så kan invånarna få tillbaka pengarna de lagt ut när man fått grönt ljus för att sälja mark för nybygge. Alla lägenheter i Hepokulta är ägarbostäder.
Den gamla värmecentralen har gjorts om till festsal. En simhall har redan från början funnits i byggnaden. Foto: Emma Strömberg
Lehtinen och Hepokullan lämpös vd Kalle Lindfors berättar att Hepokultas bostadsprojekt har väckt intresse på andra håll i Finland. Det är sällsynt att så här många aktörer – privata bostadsägare, husbolag, församlingen och affärscentret – driver ett gemensamt projekt.
– Hela byn deltar i projektet, säger Lehtinen.
Lehtinen konstaterar att husen som byggdes på 70-talet inte var tänkta att hålla längre än 50 år.
– Men vi tänker renovera för de kommande 100 åren, säger Lehtinen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.