Besvär kan stoppa fartygsskrotning i Nådendal
Passagerarfartyget Blue White Eagle var först i tur att skrotas vid reparationsvarvet i Nådendal. Det skrotades i oktober i fjol. ÅU-foto
Projektet med att skrota fartyg vid Åbo reparationsvarv i Nådendal har råkat i motvind.
Föreningen för Airisto-Velkua fiskeområde har besvärat sig över att reparationsvarvet beviljats miljölov som tillåter fartygsskrotning vid varvet.
Målet med det Tekesfinansierade projektet är att fartygsåtervinning ska bli en ny nisch i Finland.
Det här mot bakgrunden av EU:s skärpta regler för fartygsskrotning där europeiska fartyg bara får skrotas och återvinnas vid miljösäkra anläggningar.
Enligt Tekes har Finland med sitt kunnande inom skeppsbyggnadsindustrin goda förutsättningar att klara sig i branschen.
Ett fartyg har redan skrotats i reparationsvarvets torrdocka. Då hade man ett tillfälligt miljölov för verksamheten.
Ytterligare två fartyg ligger i Nådendal och väntar på skrotning efter att reparationsvarvet i höst beviljats miljölov för verksamheten.
Miljölovet omfattar både fartygsreparationer, som är varvets huvudsakliga verksamhet, och skrotning av fartyg.
– Tanken är att skrotningen ska ske under de tider då torrdockan inte används för fartygsreparationer, säger varvets vd Oskari Kosonen.
Konsortium driver projektet
Ett konsortium bestående av Åbo reparationsvarv i Nådendal, Åborederiet Meriaura och Industritvätt Hans Langh i Pikis deltar i projektet.
Meriaura som har tidigare erfarenheter av fartygsåtervinning och som är specialiserat på sjötransporter av återvinningsmaterial har skaffat fartygen som ska skrotas.
Meningen är att fartygen, en fisketrålare och en pråm, ska skrotas i höst.
Men nu finns det risk att det inte blir någon skrotning till följd av besväret.
Varvsbolaget har ansökt om lov att få påbörja skrotningen i väntan på att Vasa förvaltningsdomstol ska behandla besväret. Ett besked om saken väntas senare i höst.
– Vi får se hur det går, säger Juha Olli, kvalitets- och säkerhetschef vid varvet.
Enligt Olli uppfyller reparationsvarvet alla krav som miljölovet ställer på buller och uppsamling av dagvatten i varvsbassängen.
– Vi har vidtagit de åtgärder som behövs för lovet, säger han.
Men för tillfället är situationen oviss.
Hos Meriaura som skaffat fartygen och som fraktar metallskrot för återvinning är man besvikna.
– Det är tråkigt. Nu bromsas projektet och vintern kommer emot. Vintertid kan man inte skrota fartygen, säger Jussi Mälkiä, styrelseordförande i Meriaura.
Projektet ska utvärderas
En avsikt med projektet är att utreda om fartygsåtervinning kan bli lönsam i Finland.
En utvärdering av projektet ska göras innan årets slut.
Alla involverade är medvetna om att det är svårt att få lönsamhet i verksamheten. Men på sikt kan det bli fullt möjligt, menar Mälkiä.
Han hoppas därför att fartygsskrotningen vid reparationsvarvet kan fortsätta.
– Genom att utveckla tekniken och förbättra förutsättningarna för skrotning i en sluten miljö i liten skala kan vi pröva oss fram och på sikt skapa möjligheter för återvinning av fartyg, säger Mälkiä.
Han ser dessutom ett det finns ett behov av den här typen av verksamhet med tanke på vår miljö.
– Det finns ett klart behov av bogsera bort de många övergivna fartyg och båtvrak som ligger i vattnen i och runt Östersjön och skadar miljön, säger Mälkiä.
Varvet tänker förnya sin flytande docka
Utöver satsningen på fartygsskrotning tänker Åbo reparationsvarv också förnya sin flytande docka.
– Vi behöver en ny docka eftersom den nuvarande har tjänat ut sin tid, säger Kosonen.
Dockan är byggd på 1960-talet, den är 100 meter lång och 22 meter bred.
Man söker nu en motsvarande docka vid något lämpligt varv i Östersjöregionen.
– Bogseringen underlättas om vi kan hitta dockan vid ett varv som ligger nära, säger Kosonen.
Enligt Kosonen blir det aktuellt att skaffa den nya dockan under nästa år.
Åbo reparationsvarv sysselsätter 55 anställda och omsätter 14 miljoner euro.
Varvet hör sedan 2007 till den estniska marinkoncernen BLRT Grupp.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.