Belarus i blickfånget under EU:s utrikesministrars möte – nya sanktioner förbereds
Läget i Belarus fick stort utrymme då Europeiska unionens råd för utrikes frågor möttes i Luxemburg på måndagen.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) som representerade Finland säger att det från EU:s håll inte nu genast kommer några nya sanktioner mot landet eller personer i Belarus. Men ministrarna var överens om att EU måste agera ytterligare mot Belarus användning av flyktingar som vapen mot EU.
– Under mötet beslutades inte om några nya sanktioner, men sådana förbereds. Om jag räknat rätt handlar det om den femte rundan av sanktioner, säger Haavisto efter mötet.
Enligt Haavisto är syftet att rikta sanktioner mot personer som deltagit i förberedelser inför och genomföranden av olagliga gränsöverskridningar.
–Det här har varit ett krav speciellt från Litauens, Lettlands och Polens håll.
Belarus välkomnas inte till toppmöte
Enligt Haavisto rådde det stor enighet bland utrikesministrarna om EU:s möjligheter att agera. Utrikesministrarna anser att det är just i form av sanktioner mot dem som möjliggör de olagliga gränsöverskridningarna som EU kan påverka.
Haavisto säger att han fått bilden av att det främst är irländska plan och det belarusiska flygbolaget som erbjuder flygningar till EU.
– Vi vet att det på förekommer marknadsföring där man felaktigt har försökt locka personer till att överträda gränsen till EU. En del affärsmän har till och med lovat pengarna tillbaka om personerna inte lyckas ta sig över gränsen.
Utöver planer på nya sanktioner kommer Belarus inte att få delta i det östliga partnerskapets toppmöte i december.
– Belarus stol blir tom eftersom Belarus nuvarande ledning såklart inte bjuds in. Ett demokratiskt Belarus är när som helst välkommet i gemenskapen, men inte ett Belarus som kränker de mänskliga och de grundläggande rättigheterna.
Läget i Afghanistan oroar
Också bland annat läget i Etiopien och i Afghanistan fanns med under dagens diskussioner.
Inte heller beträffande Afghanistan fattades några nya beslut, men i den mån landet diskuterades var ministrarna enligt Haavisto överens.
– Talibanernas styre kommer inte att erkännas av EU förrän talibanerna godkänt EU:s grundkrav och grundförutsättningar.
Enligt Haavisto handlar grundkraven bland annat om kvinnor och flickors rättigheter och medborgarnas möjligheter att fritt lämna landet.
– Vi måste samtidigt komma ihåg att det på många håll i landet börjar förekomma livsmedelsbrist och problem i sjukvården och skolorna då talibanerna inte kunnat betala ut löner.
EU:s utvecklingsministrar har redan tidigare diskuterat om man för Afghanistans del borde övergå till ett så kallat humanitärt plus-tankesätt.
– Det skulle innebära att man satsar aningen mer än vad man gör för normalt humanitärt bistånd. Det förslaget fick stöd också av utrikesministrarna, säger Haavisto.
– Den kommande vintern kan bli kall och hungrig för många under det nuvarande styret. Vi vill inte att det uppstår en situation där folk ska behöva börja vandra runt och leta efter mat inom landet eller i närliggande länder.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.