Bekymmer med baklåret stoppade Julia Tunturi


Julia Tunturi. Har ofta suttit på bänken i landslaget, och hade därför gärna spelat nu när chansen skulle ha getts i Cypern. Foto: Privat
Fotboll. Ett strulande baklår satte igen en gång käppar i hjulen för Julia Tunturi när hon den gångna veckan varit med landslaget i Cypern.
Överansträngningen märktes av också senast när hon anslöt till landslagsträff, och den här gången har den gjort att hon kunnat spela bara 51 minuter mot Wales innan hon tvingades stå över matcherna mot Schweiz, Italien och så Ungern i går.
– Det är så klart jättesynd. Jag hade gärna spelat och visat vad jag går för, säger Pargas IF-fostrade Tunturi som de senaste åren funnits med i landslagstruppen men mera sällan i öppningselvan.
Just träningsmatchturneringen i Cypern hade varit ett ypperligt tillfälle att imponera på tränaren Anna Signeul, då tanken just är att låta flera spelare få matchminuter.
– Men jag har mellan landslagsträffarna kunnat spela fulla 90 minuters matcher med Eskilstuna, så jag får vara nöjd med det.
Efter förluster i de två första matcherna i Cypern spelade Finland oavgjort 2–2 med Italien på måndagen. Trots att de inledande resultaten alltså inte var så bra och att laget gick mållöst från tre matcher i rad har Tunturi sett många positiva tecken.
– Vårt spel har blivit mycket bättre. Omställningsspelet ser bra ut, vi har många maxlöpningar och smarta kombinationer i vårt spel. Jag tycker vi är på rätt väg och är jättestolt över att få vara med i den här gruppen.
Tunturi tycker att lagets spel utvecklats från match till match, och att spelarna tagit till sig Signeuls uppbyggande kritik på ett bra sätt.
Vad beror det på att ni gick mållösa från några matcher?
– Mot Italien tog vi skott både inifrån och utanför straffområdet. Men tidigare har vi kanske varit lite för snälla och sökt ännu en passning, istället för att ta skott.
Utöver det rent spelmässiga på planen säger Tunturi att det är nyttigt att laget svetsas samman under veckan.
Alla måltider tillsammans och allt annat umgänge gör att spelarna lär känna varandra bättre. Några team building-möten och en tripp till staden Larnaca har gett variation till de lätta träningarna mellan matcherna.
På onsdag spelade landslaget sin sista match i Cypern för den här gången, och in i det sista hade Tunturi hoppats att baklåret hunnit läka tillräckligt för att kunna spela då.
– Det kändes bättre de senaste dagarna, men då det inte är officiella matcher är det onödigt att ta några risker, säger Tunturi.
Officiella matcher har hon ändå hunnit med i år redan med sitt Eskilstuna. De båda cupmatcherna har slutat i seger, och Tunturi ser fram emot seriepremiären i mitten av april.
Några officiella mål har fjolårets ligatrea ännu inte satt upp, men i toppskiktet av tabellen ska laget så klart ligga.
Tunturi säger att hon kommit väldigt bra in i gänget sedan flytten i början av januari, även om tempot är hårdare än i TPS och Åland United.
– Jag trivs jättebra, både på planen och utanför. Det är helt klart en nivå upp jämfört med finländska ligan, men det är ett väldigt positivt lag och jag får spela på mina styrkor.
Tunturi har mest spelat som en av tre centrala mittfältare i Eskilstuna.
– Jag försöker utvecklas varje dag. Det är det enda som är helt under min egen kontroll. Resultaten beror sedan på många omständigheter.
Esklistuna, med sina 70 000 invånare i staden och 100 000 i kommunen, beskriver Tunturi som lämpligt stor.
Hennes etta ligger på ungefär fem minuters cykelavstånd både från centrum och träningsplanen.
– Det går att cykla så gott som överallt i Eskilstuna, så det är skönt. Det är en trevlig stad med bra restauranger också. Och ganska mycket finländare verkar där bo, för man hör ofta finska när man rör sig på staden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.