Barnskyddsjobbet i Pargas byggs upp igen
Leder barnskyddsarbetet. Sami Salmivirta tillträdde i april som ledare för familjeenheten i Pargas. Siktet är framåt, betonar han efter de första turbulenta månaderna. Foto: Anja Kuusisto
Sami Salmivirtas arbetsrum visar att något är gång. En vägg har fyllts med planscher med handskrivna teser; här finns riktlinjer och tankar kring hur barnskyddet i Pargas ska jobba.
På en av planscherna står en tidtabell: 31.12.2018 ska detta och detta fungera.
I detta arbetsrum möttes vi också i april, en av Sami Salmivirtas allra första arbetsdagar i Pargas.
Han som var ledande socialarbetare i Tavastehus hade antagit utmaningen att leda familjeenheten i Pargas till något nytt.
Han betonade redan då att han visste vart han kom, att barnskyddskretsarna i hela landet är små.
– Den första stora utmaningen var att rekrytera personal i stället för dem som lämnat enheten. Att få stödet att göra förändringar var viktigt, och jag har känt att det också har funnits politiskt mandat bakom förändringsarbetet.
Rekryteringen lyckades, nästan
Staden gick in för att höja socialarbetarnas lön och Salmivirtas kontaktnät bidrog sannolikt. Tre nya socialarbetare har valts, två av dem har hunnit börja i sommar.
– Den tredje skulle börja nästa vecka men har meddelat att hen tar emot ett annat jobb, därför har vi igen en socialarbetartjänst ledig. Det kan inte hjälpas, det finns många som slåss om behöriga socialarbetare.
De som har rekryterats har kommit från jobb i branschen, och enhetens sammanlagda erfarenhet av barnskyddsarbete har därmed omedelbart stigit. Det bidrog också Salmivirta själv till.
– Det har säkert varit en av orsakerna till problemen, att det samtidigt var flera relativt oerfarna socialarbetare och en oerfaren ledning. Det leder lätt till bekymmer.
”Våga rekrytera proffs från annat håll”
– Överlag när personal rekryteras skulle jag hoppas att staden gjorde modiga val. Man måste våga välja folk utifrån, om inte den redan bekanta har den bästa kompetensen för jobbet förstås.
– Jag vill betona att vår enhet har en bra personal i dag. Både den som fanns här när jag kom och den som har rekryterats. Jag är fullständigt övertygad om att vi fixar det här och får ett fungerande teamarbete till stånd.
Det verkar Regionförvaltningsverket instämma i; verket meddelade i början av den här veckan att tillsynen av barnskyddet i Pargas har avslutats.
Teamtänk är Salmvirtas melodi. Han har möblerat om bokstavligt. En socialarbetare delar numera rum med en socialhandledare och tillsammans utgör de ett team för klienten.
Varje kund eller familj i barnskyddsarbetet ska framöver veta vem, eller vilka två, som känner dem och deras ärende.
– Ur kundens synvinkel är det viktigt. Och det blir nästa steg i vår förändringsprocess att dela upp arbetet internt, se över hur många pågående fall var och en har, och hur vi ska fördela jobbet.
– I min tankevärld hör det till grunden i ett fungerande arbete att var och en varje dag ska veta vad ens uppgift är. Då fungerar arbetet och processerna.
Nytt sätt få juridiskt stöd
Barnskyddsjobbet ska utövas juridiskt korrekt och det var en av faktorerna som det har förekommit klagomål emot. Personalen har också önskat bättre juridisk konsultation.Temat återkommer i en av teserna på Salmivirtas vägg.
– Från hösten ska vi ha en jurist på plats cirka en gång i månaden, och förstås kan vi konsultera juristen där emellan också. Men en träff på plats med fortbildning är viktigt, och att det är en jurist med erfarenhet av barnskydd.
Salmivirta vill inte ta ställning till om enheten har haft för mycket jobb eller inte – han säger att varje fall är unikt och därför är också antalet ärenden inte någon entydig måttstock.
Antalet barnskyddsärenden per socialarbetare har inte heller hört till det som Regionförvaltningsverket anmärkt på, trots att staden i vissa försvarstal tidigare hävdat att fallen är så många och att det har varit en förklaring till problemen.
110 aktuella fall, 20 omhändertagna
I nationell jämförelse är antalet barnskyddsärenden i Pargas måttliga.
– Vi har för tillfället 110 kunder, av vilka cirka 20 barn är omhändertagna och åtta finns inom eftervården.
En sådan eftervård förklarar Salmivirta att handlar om unga vuxna i åldern 18 till 21. De har omhändertagits som barn eller ungdomar och när de blir myndiga ska kommunerna garantera att de inte lämnas på bar backe efter anstalts- eller familjeboendet. De ska få viss service fram tills att de fyller 21.
Möblerar även om fysiskt
En del av servicen och barnskyddsjobbet är också att möta kunderna i familjeenhetens egen lokal i statens ämbetsverk på Strandvägen. Salmivirta visar hur han möblerat om i ännu fler rum.
– Genom att dela arbetsrum har vi fått till stånd två rum för kundträffar. Dem har vi möblerat på ett helt annat sätt än om kunden skulle komma in i ett arbetsrum och vi själva stod eller satt bakom ett skrivbord.
– Det här kan tyckas vara små saker, men det är viktiga signaler att visa våra kunder respekt. Vi möts som människor.
Och det var så det gick med det största rummet i hela korridoren, det som Salmivirta vid anställningen uppmanades ta till sitt.
Nej, sa han, så stort rum behöver jag inte.
Det var kanske då förändringen började.
Anja Kuusisto
Familjeenheten i Pargas stad
- Har varit mycket i rubrikerna det senaste åren på grund av kritik om hur barnskyddet sköts, och flera socialarbetare hann säga upp sig.
- Kritiken mot social- och hälsovårdsdirektören i Pargas, som stadsstyrelsen med ett beslut 28 maj omplacerade, härrör också mestadels från bristerna i barnskyddsarbetet, som Regionförvaltningsverket i januari i år började granska. Granskningen heter formellt tillsyn, och verket meddelade 25 juni att den tillsynen nu har upphört.
- Vid enheten jobbar socialarbetare, socialhandledare och familjearbetare.
- Enheten leds sedan april av Sami Salmvirta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.