Barns intresse för idrott har minskat drastiskt – TY-professor: Något märkligt håller på att hända
Pasi Koski, professor i idrottspedagogik vid Åbo universitet. Foto: Fredrik Häggman
När Pasi Koski, professor i idrottspedagogik vid Åbo universitet, gick igenom resultaten från den nationella Liitu-undersökningen trodde han först att något hade blivit fel. Undersökningen har gjorts med två års mellanrum, och resultaten från 2018 skilde sig markant från resultaten 2016 och 2014.
– Det var överraskande hur häftig förändringen var. Något märkligt håller på att hända.
Undersökningen är ett samarbete mellan flera universitet och består av flera delar. Koski har i sin del granskat finländska barns åsikter om vad som lockar till motion och idrott. Barnen betygsatte ett 30-tal olika orsaker till varför det enligt dem är viktigt att motionera: bland annat för att det är roligt, för att bygga muskler, för hälsans skull, för gemenskap, för att förbättra konditionen, för att känna att man lyckats och för att må bra.
Det märkliga var att mycket färre barn ansåg att de ovan nämnda orsakerna är viktiga än för fyra år sedan. Andelen som ansåg det viktigt att motionera för hälsans skull hade minskat med nio procentenheter. Bara var femte ansåg att tävlingsmomentet är viktigt.
– I min del av undersökningen granskades inte huruvida barnen rör på sig eller inte, utan just vad deras förhållande till idrotten är. Det tar lång tid att bygga upp ett positivt förhållande till idrott och om barn inte lockas att motionera kommer det få effekter på lång sikt, förklarar Koski.
Orsakerna är inte klara
Omvälvningens orsaker är ännu inte klarlagda, men Koski tänker sig att det kan ha göra med konkurrensen från datorspel och digitala nöjen.
– Det här är spekulationer, men det kan bero på att man stimuleras på samma sätt av datorspel som av idrott. Tävlingsaspekten finns också i spel, och de kan ge samma belöning för mindre fysisk ansträngning.
Liitu-undersökningen, som beställts av Statens idrottsråd, granskar också barn och ungas skärmtid. Enligt undersökningen är det bara fem procent av barnen som håller sig under rekommendationen på högst två timmar skärmtid per dag. Dessutom har andelen som överskrider rekommendationen minst fem dagar i veckan ökat.
Varför idrotta? Forskarna frågade eleverna hur viktiga de anser att ett antal saker inom idrott är. Tabellen visar de 10 orsaker till att idrotta som flest ansåg vara viktiga. Procenttalet anger andelen som svarade att just den orsaken är viktig. Sammanlagt svarade cirka 2 000 elever i åldern 7-15 år.
Förhållandet mellan spel och idrott är inte svartvitt
Koski aktar sig ändå för att måla upp en allt för svartvit bild av spelandets negativa effekter på barns hälsa. När ÅU träffar Koski är han som ett sammanträffande på väg på ett möte om just växelverkan mellan idrott och digitala spel.
– Man klumpar ofta ihop all dator- och telefonanvändning under begreppet skärmtid, men vad är det egentligen? Är det till exempel skärmtid om jag använder telefonens kompass när jag är ute i skogen? Det finns ju också spel som Pokemon Go som aktiverar och ger energi. I bästa fall kan idrotten och skärmen stöda varandra. Men för folkhälsans skull vore det hur som helst viktigt att fler barn idrottar enligt motionsrekommendationerna.
Undersökningen ska utgöra underlag för åtgärder som främjar barn och ungas idrottande.
– Kortfattat borde personer som arbetar med idrott och motion att hjälpa barnen hitta orsaker till att röra på sig.
Ett exempel på det är regeringen Sipiläs projekt Skolan i rörelse, som 90 procent av Finlands grundskolor deltar i.
Liitu-undersökningen har utförts som samarbete mellan ett antal universitet och forskningsenheter. Oron om barn och ungas motionsvanor delades också av regeringen Sipilä. Att främja barn och ungas motionsvanor var en av regeringens huvudsakliga idrottspolitiska målsättningar.
Utöver förhållandet har man bland annat granskat hur ofta barn och unga motionerar. Enligt idrottsrådets rekommendation borde unga i åldern 7–18 år röra på sig minst 1–2 timmar per dag. Bara en dryg tredjedel svarade att de motionerar så mycket. Det är ändå en svag ökning jämfört med 2016.
Sammanlagt 7 132 elever i åldern 7–15 från 302 skolor deltog i undersökningen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.