Barnbrist betyder 900 färre jobb för dagislärare i Egentliga Finland
Åbo är en av städerna som växer i landskapet de följande tio åren. Men befolkningsstrukturen i landskapet förändras och kräver stora ändringar i servicestrukturen. ÅU-foto
Fenomenet med Finlands åldrande befolkning kallas ”en åldrandets tsunami” i en färsk rapport.
Rapporten har gjorts av Perlacon Oy på uppdrag av Egentliga Finlands förbund.
Antalet personer i arbetsför ålder (24–64) i Egentliga Finland väntas minska med 0,8 procent, eller cirka 2000 personer, fram till 2030.
Antalet pensionärer (64 år och uppåt) väntas däremot stiga med nästan 20 procent, vilket är ungefär som i hela landet där siffran är 19,5 procent.
Birkaland och Nyland är de enda landskapen i Finland där de båda grupperna växer fram till 2030.
Endast åldersgrupperna 16–18, 75–84 och 85 år och uppåt växer i Egentliga Finland fram till 2030. Den förstnämnda gruppen växer med tre procent.
Färre lärare behövs
Att folket blir äldre och att det finns färre arbetsföra personer innebär ett stort behov av äldrevårdare. Om 27–31 procent vårdas kommunalt, och 6–7 procent i effektiverad vård, saknas 1 255 vårdare i Egentliga Finland år 2030.
Även hemvården behöver mera resurser, mellan 370 och 398 personer.
Samtidigt minskar behovet av lärare inom småbarnspedagogik, och om det går som den dystra översikten förutspår kommer det att finnas 900 överflödiga.
Det finns nämligen 11 973 färre barn i åldern 1–15 år 2030. Antalet 7–12-åringar minskar med 21 procent och 1–6-åringarna med 18 procent.
Men flera invånare
Befolkningen i Egentliga Finland väntas öka med 1,6 procent eller 7400 personer i Egentliga Finland fram till år 2030.
Befolkningsmängden väntas alltså ha ökat från cirka 478 600 till 486 000 år 2030.
Men befolkningen ökar endast i Rusko, Pemar, Nådendal, Lundo, Laitila (Letala), Gustavs, S:t Karins och Taivassalo (Tövsala).
Se nedan hur befolkningen förändras i Åbo, S:t Karins, Pargas och Kimitoön, från 2018 till 2030.
Förutom i Egentliga Finland väntas befolkningsmängden öka i endast två andra landskap: Nyland och Birkaland.
Överlägset flest inflyttare har Nyland. Fram till 2030 räknar man med över 155 000 inflyttare till landskapet.
Landskapet skulle då ha ökat från 1,67 miljoner till 1,82 miljoner.
Birkaland, där ett växande Tammerfors hör till de största vinnarna, väntas få nästan 21 000 nya invånare fram tills 2030, en ökning på fyra procent.
En del unga flyttar från Kimitoön, Pargas och S:t Karins
Då det gäller flyttning inom landet är det endast Nyland, Egentliga Finland och Birkaland som får ett ökat antal nya invånare.
De flesta som flyttar överlag gör det på grund av studier.
Den befolkningstyp som oftast flyttar från Åbo verkar vara unga barnfamiljer, som flyttar till landsbygden eller till ett annat landskap. Informationen baserar sig på siffror åren 2016–2018.
Åbo fick 3 745 nya invånare de åren. S:t Karins fick 672.
Från Kimitoön, Pargas och S:t Karins flyttade flest personer i åldern 15–24 bort 2016–2018.
Den förändrade åldersstrukturen och flyttrörelserna innebär att över 100 miljoner euro måste sättas på att bygga om servicestrukturen, om inget förändras.
Kommunernas utgifter i Egentliga Finland växer med 260 miljoner jämfört med 2018.
Rapporten baserar sig på Statistikcentralens befolkningsprognoser och hur servicen utvecklas i Egentliga Finlands kommuner fram till 2030.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.