Balerna i Åbo var centrala när det nya storfurstendömet Finland byggdes
Societetshuset på Auragatan 2 i Åbo var ett verkligt maktcentrum på 1810-talet i storfurstendömet Finland som höll på att växa fram. I dag möts Åbo stadsfullmäktige under kristallkronorna. Foto: Carina Holm
Året är 1812 när det nybyggda Societetshuset på Auragatan 2 i Åbo invigs med en maskeradbal.
Över 500 av stadens omkring 11 000 invånare deltar i festligheterna i den sal, där stadsfullmäktige i Åbo möts i dag.
– Om man räknar att de som hör till de högre stånden kanske är ett par tusen personer i Åbo vid den tiden är det en stor andel, säger forskaren Topi Artukka, från Åbo universitet, TY.
Han håller på med sin doktorsavhandling i historia om sällskapslivets betydelse i Åbo för det nya storfurstendömet Finland på 1810-talet.
Det heta innestället i Finland
Societetshuset i Åbo är 1810-talets riktigt heta inneställe på många sätt.
– Det är maktens högborg där danserna och sällskapslivet står i fokus.
Han liknar dåtidens baler i Societetshuset vid dagens självständighetsdagsfester i presidentens slott, även om de kanske inte längre fungerar som äktenskapsmarknad på samma sätt.
– Även om det handlar om danser handlar det om väldigt mycket mer. Åbo var maktens centrum i storfurstendömet Finland, som höll på att växa fram, och Societetshuset var den plats där eliten umgicks, festade, gjorde upp affärer, förmedlade information, höll informella politiska diskussioner och gifte bort sina söner och döttrar.
TY-forskaren Topi Artukka utgår i sin forskning från sällskapslivets och balernas betydelse i Åbo under 1810-talet då Finland nyss hade blivit ryskt. Foto: Carina Holm
Sällskapslivet berättar om så mycket mer
Artukka säger att man genom att studera sällskapslivet får en bättre förståelse av hur den politiska, sociala och affärsmässiga kulturen utformas och utvecklas i stadsmiljön.
Finland blev ryskt efter kriget 1808–1809. Åbo var landets viktigaste stad under hela 1810-talet också efter 1812 då Helsingfors blev storfurstendömets huvudstad.
I Åbo fanns förutom senaten också storfurstendömets centralförvaltning, hovrätten, universitetet och viktiga handelshus. I stadens sällskapsliv deltog de högt uppsatta svenska tjänstemännen som fanns kvar från den svenska tiden, inflytelserika köpmän och de nya ryska officerarna, som kom i och med att Finland blev ryskt.
De ryska militärerna tog med sig seder och bruk från Ryssland, som i sin tur hade inspirerats av sällskaps- och kulturlivet bland societeten i Storbritannien och Frankrike.
Redan på 1790-talet hade borgerskapet i Åbo försökt få en ny byggnad för sina fester utan att lyckas.
Åbo år 1823 enligt en litografi av Carl von Kügelgen. Bild: Nationalgalleriet
Aktiebolaget Societetshuset hade 200 ägare
Societetshuset byggdes uttryckligen för nöjeslivet, även om Artukka påminner om att sällskapslivet handlade om mycket mer än bara nöjen.
Att det handlar om en betydelsefull byggnad, visar det faktum att huset planerades och byggdes på bara två år.
En pådrivare när Societetshuset skulle byggas var generalguvernör Fabian Steinheil som sägs ha grundat det första danssällskapet i Åbo.
Utgående från det grundade man ett aktiebolag som fick ansvaret för att finansiera, planera och bygga ett societetshus. I slutet av 1810 kunde man köpa de första aktierna och alla centrala aktörer som generalguvernören, landshövdingen, professorerna, affärsmännen och senatens tjänstemän, som köpte en eller flera aktier. Fler än 200 Åbobor ägde aktier i Societetshuset och det fanns också enstaka kvinnliga aktieägare.
Historieforskaren Topi Artukka överraskades av Åbosocietetens intensiva sällskapsliv, som var navet för både politik och handel. Foto: Carina Holm
Överraskande mycket fester
Artukka, som bland annat har läst Ispois gårdsherres Johan Winters dagböcker från 1812–1815, säger att mycket kretsade kring festerna.
Det ordnas fester och dans också i hemmen och Winter kunde gå runt och knacka dörr tills han hittade en fest.
– Det överraskade mig hur ofta det ordnas olika fester och kafferep. Det var små kretsar och man umgicks så gott som dagligen. Men balerna i Societetshuset var naturligtvis höjdpunkter.
Maskeradbaler ordnades oftast ett par gånger på våren och hösten. På söndagarna ordnades så kallade Assemblé-danser, som under höst- och vintersäsongen ordnades under sammanlagt 18 söndagar, vanligtvis varannan vecka. Deras uppgift var att ge Åbosocieteten möjlighet att umgås och förutom dansa också diskutera, spela sällskapsspel och avnjuta förfriskningar.
Till dessa danser köpte man säsongskort.
Resande kom med nyheter
De som bodde på det närliggande hotellet som hörde till Societetshuset hade fritt tillträde till Societetshusets Assemblé-baler, och på det sättet förmedlades information och fenomen från utlandet också till Åbo.
– Eftersom kontakterna till Stockholm var täta fanns trender och mode som var aktuella i Stockholm på våren senast på hösten i Åbo, säger Artukka.
I Societetshuset ordnades också konserter och bland annat den svenska sångerskan Charlotte Arppe sjöng arior för 600–700 Åbobor i november 1815.
I bottenvåningen fanns restauranger, som var förpliktade att servera vid balerna. Bland annat Kajsa Wahllund, som har fått Kaisaniemi i Helsingfors uppkallat efter sig, drev restaurang här, innan hon flyttade till Helsingfors.
Här fanns också biljardrum och i Societetshuset verkade också en herrklubb enligt brittisk modell, där medlemmarna träffades några gånger i veckan.
– Den här byggnaden har alltid varit en maktens högborg. Nu håller man möten här, men tidigare dansade man, konstaterar Topi Artukka, där han står under de magnifika kristallkronorna i fullmäktigesalen på Auragatan 2.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.