Baksidan av tallriken – mindre matsvinn ger längre brödkö
Kampanjer för att minska matsvinnet har haft effekt. Matsvinnet har minskat. Det betyder mindre mat för dem som står i brödkön.
”Minska matsvinnet” har blivit ett mantra med stor genomslagskraft de senaste åren.
Livsmedelsindustrin har dragit öronen åt sig och i dag finns det till exempel glass och juice i affärshyllorna, tillverkade av det som tidigare var restprodukter.
Den här typen av varor säljs med medvetna budskap – att man bidrar till att minska matsvinnet är något företagen berättar om med stolthet i rösten.
Det samma gäller de stora affärskedjorna. I deras kundtidningar har det blivit trendigt att lyfta fram recept på hur ett par kokta och överblivna potatisar blir ingredienser i ett extra gott bröd, till exempel.
Mormor kunde det här och behövde ingen kundtidning för att ta tillvara det som blivit över, men det var inte trendigt på hennes tid, utan en nödvändighet.
Sedan fick finländarna det så bra ställt att många inte behövde komma ihåg mormors knep och konster – och matsvinnet uppstod.
Nu tar vi mormors lärdomar till heders igen och uppgraderar dem till 2020-talet.
Redan i fjol skrev till exempel Keskos K-mat att en av fjolårets stora trender var ”hej då till matsvinnet” baserat på K-gruppens undersökning Ruokailmiöt 2021. Bland recepten fanns svinncurry med kokosmjölk och röd currypasta – om någon sådan skulle ha råkat bli över…
Också konsumenterna har blivit mer medvetna om vilka osannolika mängder mat som slängs bort i hushållen varje år.
Alla försöker dra sitt strå till stacken och faktiskt minska de oförsvarbart stora mängder ätbar mat som bara kastas bort från hushållens kylskåp.
Men den renskrapade tallriken har också en baksida.
Matsvinnet från speciellt affärerna har använts för att mätta dem som inte har råd att köpa tillräckligt med mat.
Bland annat församlingar och föreningar har använt matsvinn för att antingen tillreda måltider, som soppor eller smörgåsar av det, eller för att dela ut produkterna som sådana till dem som står i brödkön.
Operation Matkasse gick nyss ut med ett meddelande på sin Facebooksida där man beklagar att man inte längre får lika mycket svinnprodukter som tidigare att dela ut.
Organisationen konstaterar att det i flera grupper på sociala medier diskuteras varför dess utdelningsläge är så dåligt.
Det handlar inte om att brödköerna har vuxit för att många av dem som nu har flytt från Ukraina också har ställt sig i dem – för att de som alla andra som står i brödkö behöver den mat som delas ut där.
– Den här våren har Operation Matkasse fått extra lite svinnmat från tillverkare, importörer, partihandlar och detaljhandelns affärer. Vi hoppas att tillgången på matsvinn blir större under våren, skriver organisationen i sitt Facebookmeddelande.
Att det finns mindre mat att dela ut märks också i Åbo, där det redan vid tiotiden på förmiddagen finns tiotals människor i kö för matutdelningen som börjar ungefär en och en halv timme senare. Redan långt före utdelningen börjar konstaterar en av de ansvariga att maten inte kommer att räcka till. Varje gång blir mellan 30 och 50 personer utan mat, bara vid en utdelningsplats i Åbo. (åu.fi 28.3.2022.)
Vad kan man säga?
Att man inte kan uppmuntra till matsvinn för att fler ska få gratis mat, när fler behöver gratis mat?
Att det finns ett strukturellt problem här, där det svinn som delas ut till behövande egentligen bara borde vara är en nödåtgärd som allt fler har blivit beroende av, permanent.
Att ingen borde behöva vara beroende av matsvinn.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.