Babyboom på Åland
Det fanns mycket spekulationer i början av pandemin huruvida restriktioner och hemmasittande skulle leda till fler bebisar på grund av att par tillbringade mer tid tillsammans eller färre på grund av oro för ekonomi och framtiden.
I sydligare delar av Europa har pandemin lett till färre födslar, men i större delar av Norden var det den förstnämnda spaningen som blev sann.
I Danmark låg uppgången på cirka en procent, medan man i Norge, Island och Finland har sett ökade födslar med fem procent eller mer. Åland sticker dock ut rejält i statistiken med en över 10 procentig ökning mellan 2020 och 2021.
– Det verkar som om nordiska par som tvingats lägga karriären på is, permitterats eller förlorat jobbet, sett ett tillfälle att skaffa barn och samtidigt kanske förbättra familjens inkomst med statlig föräldrapenning, säger Nora Sánchez Gassen , forskare och medförfattare till rapporten State of the Nordic Region, i ett pressmeddelande.
I Sverige var födseltalet 0,7 procent högre än vanligt. Utanför Norden finns bara ett fåtal länder med ökad nativitet och enbart Nederländerna kommer i närheten av den nordiska ökningen. I alla nordiska länder förutom Finland var antalet födslar mer än dödsfallen, vilket lett till en naturlig befolkningsökning.
I rapporten konstateras att ytterligare en orsak till babyboomen i Norden kan vara det att infektions- och dödlighetsiffrorna var lägre under pandemins första år i våra breddgrader än i andra delar av Europa och den ekonomiska nedgången inte lika allvarlig.
Jämfört med EU-snittet har de nordiska länderna gjort enorma satsningar på krispaket, betydligt större än EU-genomsnittet. Mest resurser har Danmark satsat, där det totala värdet av krispaketen motsvarade 32 procent av bnp. Sveriges krispaket motsvarade 16 procent av bnp.
Rapporten tar vartannat år temperaturen på ekonomi, arbetsmarknad och befolkningsutveckling i alla Nordens kommuner och regioner. Årets upplaga tar sin utgångspunkt i pandemin, kartlägger effekterna och ger flera olika mått på hur motståndskraftig den nordiska modellen verkligen är när det krisar.
Heidi Hendersson/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.