Axxells blivande skolhus blir försenat – men mer inhemskt – då virket byttes ut

Det är inte bara i S:t Karins man bygger i trä invid den stora vägen. Axxells del av Brava Lärcenter i Pargas vilar också på en stomme av naturmaterial.
– Tanken har hela tiden varit att utnyttja naturmaterial så långt det går. Tyvärr kommer trästommen inte att kunna lämnas synlig till alla delar i och med att brandlasten då skulle bli för stor i och med att här ska lagras bland annat virke för byggutbildningen, berättar vd Joakim von Bergmann från byggherren Kustregionens utbildningsfastigheter Ab (Kustfast).
En del av träbalkarna kommer ändå att bli synliga i entréhallens aula- och matsalsmiljö där det också ska finnas ett kafé som betjänar hela skolcampuset.
Ny logistikkedja för virke
Ursprungligen var det meningen att den del av campushelheten som är vigd för yrkesutbildning med Axxell och Optima som aktörer skulle stå klar vid årsskiftet 2023–2024. På grund av leveranssvårigheter bland annat med limträbalkarna och en del andra komponenter ligger bygget just nu ungefär tio veckor efter i tidtabellen. Det betyder att den nya skolbyggnaden skulle kunna tas i bruk ungefär i mars 2024.

– Fram till den 24 februari 2022 tillverkades limträbalkarna av importerat virke, men nu tillverkas de av inhemskt virke. Att bygga upp logistikkedjorna kring det har visat sig utmanande, men samtidigt ser jag det förstås som positivt att vi bygger med inhemskt virke.
Konstruktionsplaneringen har också tidvis haft svårt att hålla jämna steg med byggandet, vilket i sin tur lett till en del fördröjningar.
Ser överraskande litet ut
von Bergmann visar runt på bygget, som i själva verket ser förvånansvärt litet ut – men det är också delvis takhöjden som spelar en ett spratt. De olika utbildningarnas utrymmen byggs så flexibla som möjligt med tanke på att yrkesutbildning om något är en bransch där det kan svänga rätt tvärt.
– I den här branschen kan man inte räkna med att de utbildningar som erbjuds då byggnaden står klar är de samma som är aktuella om säg, tio år. Det är främst kock- och kosmetologutbildningarna som kräver vissa speciallösningar, men i övrigt är hallarna sådana att man vid behov kan ändra användningsändamålet med rätt små ingrepp.
Takets form har väck en del förundran
Då man ser på byggnaden utifrån kan man inte undgå att slås av takformen som inte precis heller är så konventionell. Den sågtandade looken anspelar delvis på Pargas särprägel som industristad, men det handlar också om säkerhetsaspekter.
– Med den här takformen vill vi helt enkelt minimera risken för att snö och is ramlar ner, eftersom vi hela tiden har folk och rörelse också på utsidan där studerande också jobbar. Dessutom har vi flera stora lyftdörrar på olika sidor av huset.
Hanteringen av regn- och smältvatten från taket sköts med hjälp av dubbla regnvattenbrunnar längs med hela taket som leder bort vattnet. Samtliga brunnar har också frostskyddskablar.

– Ett vanligt åstak hade kanske varit mindre utmanande med tanke på hanteringen av regn- och takvatten, men det här taket är i sin tur säkrare att underhålla. Det handlar helt enkelt om en avvägning, säger von Bergmann.
Stundande rivning en utmaning
För Kustfasts del kommer rivningen av Sarlinska skolan som är planerad att inledas kring midsommar att bli en utmaning. Väggen mot Sarlinska gapar ännu öppen på många ställen och rivningsdammet vill man helst inte ha in.
– För vår del är utmaningen ändå mindre än för staden som i praktiken har en färdig byggnad som man ska börja inreda. Det värsta som kan hända oss är att vi får lov att städa ur en byggnadsstomme.
Inte som alltid förr
Att byggnaden inte blir lika konventionell som Axxells nuvarande utrymmen på Vapparvägen kommer knappast som en överraskning för någon.
Omklädningsrummen och duscharna är kanske den punkt där skillnaden är allra mest påtaglig. Här finns inga stora omklädningsrum och långa rader av duschar – utan i stället enskilda omklädningsrum, antingen med eller utan dusch och toalett. En del av omklädningsrummen är tillgänglighetsanpassade. Det finns också låsbara skåp i anslutning till omklädningsrummen.

– Det handlar dels om en arkitektonisk-filosofisk tanke, dels om effektivitet. Vi har till exempel i Karis märkt av att nyttjandegraden på omklädningsrummen och duscharna är väldigt låg. Därför känns det inte befogat att bygga stora och dyra sanitetsutrymmen som sedan står tomma under långa tider, konstaterar von Bergmann.
Den mer högtravande orsaken som ligger bakom beslutet handlar helt enkelt om att studerande kommer in i byggnaden som sitt civila jag – och sedan genomgår en förvandling till ”yrkesjaget”.
Hur är det med de traditionella klassrummen i den här byggnaden, de är visst inte så många?
– Det stämmer. Redan då intentionsavtalet mellan Pargas stad och Kustfast undertecknades i juni 2020 kom vi därför överens om att användarna i det nya campuset vederlagsfritt ska kunna korsanvända utrymmen. Vi räknar helt enkelt med att Axxell vid behov ska kunna använda konventionella klassrum i stadens del av campuset och vice versa ska staden kunna använda specialutrymmen i den här byggnaden, till exempel för medborgarinstitutets behov.
Internatet blir kvar på Vapparvägen
Internatboende kommer Axxell också i framtiden att erbjuda på Vapparvägen, där det nuvarande internatet blir kvar i Axxells användning också efter att den nya skolbyggnaden tagits i bruk.
LÄS OCKSÅ
Uppdaterad kl. 11:52 med ”Brava Lärcenter” i stället för ”Campus Brava”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.