Av bark, barr och blåbärsblad byggs framtidens pussel
Den som någon gång har trotsat fästingskräcken och lagt sig ner i gräset ser en helt annan värld än den vanliga.
Den som snorklar ser vattenytan nerifrån och allt ser annorlunda ut. Den som klättrar upp i ett träd får också ett annat perspektiv.
Barn som får titta på trädbark eller blåstång med lupp brukar bli alldeles tagna. Plötsligt blir den bruna sträva barkytan ett spännande landskap med djupa fåror och räfflor.
Forskarna vid naturresursinstitutet Luke går ännu djupare i sin perspektivförskjutning (ÅU 6.6.2019).
De bryter ner trädbark, fiskar och blåbärsblad till molekylnivå – och en helt ny och fascinerande värld öppnar sig. Syftet är att hitta lösningar på en del av de riktigt stora utmaningar som vi står inför.
En av trollformlerna finns just i perspektivförskjutningen: det som i dag betraktas som spill, biomassa, rens eller rester borde i framtiden brytas ner till allt mindre beståndsdelar så att de värdefulla resurserna som finns i avfallet kan tas tillvara och användas.
Trollformeln innehåller ord som mervärde och värdekomponenter, och går ut på att dagens biprodukter ska omvandlas och förädlas till värdefulla föreningar.
Lukes forskare är som bäst på turné och berättar om sitt arbete kring cirkulär bioekonomi på flera orter runtom i Finland.
I gårdagens ÅU (6.6.2019) kan man bland annat läsa om den svarta soldatflugans larver som i 2–3 veckors tid äter biomassa.
Det gör att mängden biomassa minskar – i Finland uppstår över 21 miljoner ton näringsrik biomassa per år – medan de mätta larverna som förpuppas kan malas ner till proteinrikt fodermjöl.
Det kan till exempel ersätta importerad soja.
Larverna är inte kräsna. De äter också material som innehåller mögelgifter och klarar av insektgifter.
De äter också gödsel med god aptit.
I det här fallet kan larverna, som inte längre äter, användas som råvara för biodiesel.
Den som gillar att ströva i skog och mark får nya glasögon när Lukes ledande forskare Pirjo Mattila talar om mängden nyttiga polyfenoler som borde utvinnas inte bara ur blåbär, utan också ur blåbärsblad.
De stärker immunförsvaret och minskar allergiska reaktioner, bland mycket annat.
I dag tas bara en tiondel av bärskörden i de finländska skogarna tillvara. Och än så länge är det knappast så många fler än forskarna som plockar blåbärsblad.
Vi är ännu sämre på att utnyttja de svampar som växer i våra skogar. Av dem tas bara 3–4 procent till vara, trots att de bland annat är bra proteinkällor och innehåller mycket D-vitamin.
– Skogen är en skattkista, sammanfattar Mattila, och efter att ha hört hennes kollega tala om de värdefulla ämnen som finns både i trädens bark och barr är det lätt att hålla med.
En skattkista med locket knappt på glänt.
Forskaren Risto Korpinen räknar upp flera olika antioxidanter som finns i bark och barrträdens barr. Ämnen och beståndsdelar som inte alls utnyttjas i dag, trots att de till exempel hämmar bakterie- och svamptillväxt
Naturresursinstitutet forskar för att ge beslutsfattare och näringsliv faktaunderlag, så att de finländska naturresurserna kan utnyttjas så bra som möjligt med tanke på en hållbar utveckling. Samtidigt vill man hitta lösningar kring bio- och cirkulär ekonomi, som gynnar finländskt näringsliv och företagsamhet.
Enligt Lukes generaldirektör Johanna Buchert finns det outnyttjade kapitaliseringsmöjligheter i både de finländska skogarna och i den blå ekonomin, som kretsar kring vattendrag. Samtidigt betonar hon helhetshållbarhet.
Ingen lätt ekvation att balansera.
Men enligt Lukes forskare ger till exempel det växande behovet av biogas, när energibehovet ökar, nya möjligheter för landsbygdsföretag.
De säger till och med att Finland här kan ta en ledarroll, också globalt sett.
Också den gemensamma vägkarta för en cirkulär ekonomi, som har tagits fram i och för Egentliga Finland får beröm.
Vem blir först att odla svarta soldatflugor i Finland?
Nu löser vi naturligtvis inga framtidsproblem genom att genast störta ut i skogarna och plocka blåbärsblad. Där är vi inte ännu.
Men en radikal perspektivförskjutning behövs och i den finns en lovande framtid.
Samtidigt behövs det någon som ser potentialen i vad forskarna har hittat, någon som är beredd att vidareutveckla och någon som har pengar.
Vi har en ny regering. Också det betyder nya perspektiv.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.