Autonoma fartyg skakar om sjöfarten
Sjökapten Pihla Lehto bakom skärmen i en av Aboa Mares simulatorer. Foto: Kim Lund
I dag går utvecklingen inom sjöfarten snabbt och det står klart att det traditionella sjöfartsyrket är inne i ett brytningsskede.
Kraven på att behärska ny teknik ökar och snart kan kaptenens roll mera påminna om en datorprogrammerares roll vid skrivbordet än en befälhavarens roll på kommandobryggan.
Att jobba i en fjärrstyrningscentral är något helt annat än att jobba på kommandobryggan, säger sjökapten Pihla Lehto.
– Det kommer mycket nytt i fjärrstyrningscentralerna som man inte har haft att göra med ombord på fartygen och det behövs nya kunskaper för att klara sig i den nya omgivningen.
– Det är bra med ett tekniskt kunnande, men det är till stor hjälp om man har praktisk erfarenhet av sjöfart. Då har man bättre kunskap att ingripa vid till exempel en nödsituation.
Finferries och Rolls-Royce demonstrerade för ett par veckor sedan hur landsvägsfärjan Falco fjärrstyrdes. Foto: Kim Lund
Lehto har skrivit sitt slutarbete om olika psykosociala belastningsfaktorer för personalen i fjärrstyrningscentralerna.
Förutom sjökapten kan hon snart titulera sig master of maritime management som den första med en högre högskoleexamen från yrkeshögskolan Novia, Aboa Mare.
Hon har också lång erfarenhet av livet till sjöss.
Lehto har jämfört arbetsbilderna som VTS-operatör, flygledare, vaktchef och operatör i en fjärrstyrningscentral.
Jobben har många likheter, men det finns också skillnader.
När flygledaren stiger in i kontrolltornet vet hen oftast vad som kommer att hända under arbetspasset.
Flygbolagen har planerat sina rutter och tidtabeller lång tid i förväg och flygledaren vet vilka plan som kommer att landa och vilken tid landningsstället träffar marken.
I fjärrstyrningscentralen kan operatören också förutse hur tätt trafikerat ett område är och hur fartygen rör sig.
Finferries fjärrstyrningscentral på Trädgårdsgatan. Foto: Kim Lund
Men till sjöss kan förändringarna ske snabbt och överraskande situationer kan uppstå, säger Lehto.
– Väderrapporten kan slå fel och vädret blir hårdare än väntat, fartyget som närmar sig hamnen kanske får en störning i styrförmågan och då kan den psykiska belastningen öka mer än väntat.
En fjärrstyrningsoperatör går också miste om känslan att vara ombord på ett fartyg. Man känner inte fartygets rörelser och har inte samma känsla för väder,vågor och vind.
– Är man på bryggan och det kommer att alarm, ser och hör vad som händer, men det gör man inte på samma sätt i en fjärrstyrningscentral, säger Lehto.
Besättningen kan ha nytta av tekniken
Fördelen med de autonoma och fjärrstyrda fartygen är att slitaget på mekaniska delar kan bli mindre än på de traditionella fartygen.
De kanske inte behöver lika mycket underhåll och den dagliga påfrestningen är inte lika stor som när en människa styr och hanterar fartygen.
Också besättningen kan ha fördelar av den nya tekniken då den används på bemannade fartyg.
– Automatiken sköter en del av besättningens uppgifter och de får bättre möjligheter att vila, må bättre och koncentrera sig på andra arbetsuppgifter, säger Lehto.
”Sjömännen behövs i framtiden”
Det är endast en liten del av den globala fartygsflottan som blir fjärrstyrd eller autonom, och därför kommer sjömännen att behövas också i framtiden, även om livsstilen blir annorlunda, säger Lehto.
– Jag kan inte säga om det är bra eller dåligt. En fjärrstyrningsoperatör med småbarn vill gå hem efter jobbet, medan en sjöman utan familj kanske gärna upptäcker världen och vill vara ute på havet så mycket som möjligt.
– Folk är i olika livssituationer och valmöjligheterna blir fler. Man kan välja om man vill vara ute på sjön eller utföra sjömansyrket på land. Det tycker jag är bra.
LÄS OCKSÅ:
Finferries och Rolls-Royce först i världen med förarlös färja
Autonoma färjor är spiken i kistan för fast vägförbindelse Pargas-Nagu
För ett antal år sedan försökte Holland och Danmark få bort utkiken från bryggan och ersatt med teknik. Detta alltså på International Maritime Organisation (IMO). De gick då bet på det som de kallade one man bridge. Väl kännande denna organisation IMO, anser jag att autonoma fartyg kan väntas om ca 50 år. Så välkomna till yrket. Ni hinner gå i pension innan Rolls Royce får rätt att sälja sin teknik med monopol.