ÅUCS-forskare testar ny metod för infarkter vid maraton – löpare i Paavo Nurmi Marathon deltar
Arkiv/ÅU
Arkiv/ÅUPaavo Nurmi Marathon löps igen på lördag. ÅU-foto
Det finns en liten förhöjd risk för hjärtinfarkter i samband med maratonlopp och andra långvariga och ansträngande idrottsprestationer. Kardiologer vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) mäter Paavo Nurmi-maratonlöpares risk för hjärtincidenter med hjälp av ny forskningsteknik.
Risken för hjärtinfarkter och hjärtmuskelinflammationer undersöks för tillfället med hjälp av ett spårämne i blodet som kallas troponin. Men spårämnesresultaten är inte alltid pålitliga när man undersöker symptom i hjärtat som uppstår efter ett marathonlopp.
En kraftig fysisk ansträngning förorsakar ofta en kortvarig höjning av spårämnenshalten i hjärtmuskeln. Mätningen av troponin kan därför leda till fel diagnos då man utreder maratonlöpares eventuella symptom i hjärtat.
– Därför undersöker vi nu Paavo Nurmi-maratonlöpare för att se om vi med nya metoder, som tillsvidare är i forskningsanvändning, kan få noggrannare information om hjärtats tillstånd, berättar forskningsledaren professor Juhani Airaksinen som är direktör för ÅUCS hjärtcenter.
Det finns en aningen förhöjd risk att drabbas av plötslig död som följd av en kraftig fysisk ansträngning. Redan i antikens Grekland råkade budbäraren Feidippides ut för en plötslig död på grund av hjärtfel då han sprang från striden i staden Marathon till Aten för att berätta om persernas undergång.
Åderförkalkning (ateroskleros) i kransartären och plötslig stenos är den primära orsaken till hjärtinfarkt hos personer som inte är vana vid kraftig ansträngning. Men också fysiskt aktiva personer och idrottare över 40 år, även maratonlöpare, kan få hjärtinfarkt på grund av dessa orsaker.
– I denna åldersgrupp ligger oftast ett anfall av kransartärsjukdom i bakgrunden för eventuell plötslig död, förklarar Airaksinen.
Enligt Airaksinen är det oklart ifall man med hjälp av spårämnen kommer att kunna särskilja såkallade högriskpatienter som får hjärtsymptom efter en idrottsprestation. Hos dessa personer bör man kunna särskilja verklig hjärthändelse ur spårämneshöjningen från en så att säga oskyldig spårämneshöjning som uppstår i och med en idrottsprestation.
Den aktuella forskningen utreder förekomsten av spårämneshöjningar och vilka faktorer som inverkar på höjningen. Tack vare den nya metoden kan man särskilja skelettmuskelrelaterad höjning av torponin från hjärtrelaterad spårämneshöjning.
Forskningsgruppen undersöker maratonlöpare på fredag före loppet och på söndag eftermiddag efter loppet. Paavo Nurmi Marathon löps på lördag.
– En del av löparna kommer ännu på ett uppföljningsbesök i september, berättar forskningskoordinator Tuija Vasankari.
I forskningen deltar förutom hjärtcentret vid ÅUCS och Paavo Nurmi-centret också PET-centret som är beläget på sjukhusbacken i Åbo. Vid PET-centret analyseras kransartärskalk och fett som omringar hjärtat. Också Åbo universitets biotekniska institut finns vid PET-centret och där analyseras löpningens effekt med nya spårämnen som används i forskningssyfte.
Läs också:
Maratonloppet närmar sig med stormsteg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.