ÅUCS föregångare i vården av nya folksjukdomen sömnapné – känd sångares död var väckarklocka för många
En behandlingsmetod är en så kallad CPAP-apparat som håller luftvägarna öppna under sömnen. Foto: Kai Stachowiak
Över hundratusen finländare – sannolikt många fler – lider av sömnapné, andningsuppehåll under sömnen. De flesta har ändå varken fått vård eller ens en diagnos.
– Sjukdomen har länge förblivit underdiagnostiserad, eftersom man inte känt till alla symptom, säger Tarja Saaresranta, avdelningsöverläkare och chef för Sömn- och andningscentret vid Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS.
Sömnapné är i sig självt inte dödligt men kan i kombination med andra sjukdomar vara livshotande.
Snarkning är en viktig varningssignal. Detta gäller oberoende av om man inte upplever andra symptom, som trötthet under dagarna, behov av nattliga wc-besök, huvudvärk och svettning nattetid.
Övervikt är den viktigaste faktorn bakom sömnapné.
– Den som både snarkar och väger för mycket borde inse riskerna.
Eftersom många bor ensamma vet de kanske inte ens hur illa de sover, påpekar Saaresranta.
Det är viktigt att inse betydelsen av att förbygga och vårda sömnapné, säger läkare Tarja Saaresranta. Foto: Stefan Holmström
Det finns en hel del missuppfattningar, också inom vården. För det första drabbar sömnapné inte bara medelålders män, utan också kvinnor.
– När kvinnor har uppsökt hjälp mot trötthet har sömnapnésymptom ofta misstagits som klimakteriesymptom. Därför behandlas de inte rätt, säger Saaresranta, som föreläser imorgon kväll på ÅUCS temakväll om sömnapné (se faktaruta).
Universitetscentralsjukhuset är föregångare i Finland då det gäller det som kan kallas en ny folksjukdom.
Sömnapné är inte heller något som bara opereras bort. Den här uppfattningen lever kvar från 1990-talet.
– De preliminära resultaten var bra, snarkningen brukade upphöra. Det gjorde ändå inte alltid sömnapnén, säger Saaresranta.
Operation, bettskena eller CPAP?
Numera är operationer sällsynta, i de fall då sömnapnén är klart kopplad till fysiologi. Riskerna för sömnapné är exempelvis större för dem som har under- eller överbett, säger Saaresranta.
– Om risker identifieras tidigt, redan som barn, kan man förebygga sömnapné.
ÅUCS har därför nu satsat på särskild fortbildning för tandläkare, tandskötare och munhygienister.
Egenvård, då? Lönar det sig att exempelvis köpa en bettskena på nätet och på så vis försöka stoppa snarkandet?
– Nej, köp inte. En sådan bör formas individuellt av en läkare, så en bettskena från nätet är därför inte en lösning, säger Saaresranta.
Det finns också mobilapplikationer som spelar in nattens ljud, såsom snarkningar och eventuella andningsuppehåll. Man ska ändå inte dra egna slutsatser om hälsan utgående från sådana data.
Sömnapné är en ny folksjukdom
Sångaren Olli Lindholms död i höstas var en väckarklocka för många. Antalet patienter som söker vård sköt i höjden på ÅUCS. Lindholm hade inte låtit sig vårdas för sömnapnén, som var en bidragande faktor till hans död.
– Den ökade dödligheten är inte så stor som man tro av kvällstidningsrubriker, men risken finns där.
Det är därför sömnapné nu betraktats som något av en folksjukdom. Uppskattningsvis 120 000–350 000 lider av sömnapné utan att de inser det, enligt ÅUCS.
Dessutom handlar det inte bara om en högre risk för tidig död, säger Saaresranta, utan om en insikt om att man efter en diagnos samt med en bettskena eller CPAP-apparat kan få en klart bättre livskvalitet.
Föreläsning om sömnapné
ÅUCS nya säsong med temaföreläsningar teman inleds på torsdag den 16 februari. Tema är då sömnapné.
Kvällens program omfattar symptom, vårdapparatur och kirurgi samt hur sömnapné kan skötas med levnadssätt.
Dessutom får man höra om kopplingen till hjärt- och kärlsjukdomar samt om hur sömnapné som en faktor i samband med graviditet och åldrande och riskerna med att köra bil.
Föreläsningen är gratis och öppen för allmänheten.
Programmet är på finska, men frågor kan ställas på svenska.
Tillställningen, som börjar klockan 18, ordnas i T-sjukhusets Johan Haartman-sal. In kommer man via huvudingången från Tavastlandsvägen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.