ÅU kollade: Tänker lokala kommuner höja eller sänka inkomstskatten nästa år?
Nu är det hög tid för kommuner och städer att fatta beslut om inkomst- och fastighetsskatter för år 2024, som utgör en del av budgeten. Den sista dagen att meddela Skatteförvaltningen är den 17 november.
Från årets inkomstskattesats flyttades 12,64 procentenheter från kommunerna till staten för att finansiera välfärdsområdenas verksamhet.
Inkomstskattesatserna för i år skulle anges med en hundradels noggrannhet. För år 2024 ska inkomstskattesatsen anges med en tiondedels noggrannhet i hela Finland.
I S:t Karins föreslås inkomstskatten sänkas från 7,61 till 7,6.
Stadsstyrelsens ordförande Mikko Aaltonen (Samlingspartiet) anser att det är ett bra förslag.
Något som ändrar – om regeringens förslag godkänns i riksdagen – är att marken i kommuner och städer ska beskattas skilt från allmänna byggnader från och med nästa år.
Den nya fastighetsskatteprocentsatsen för marken får en undre gräns på 1,30 procent och en övre gräns på 2,00. För byggnaderna ändras inget.
I S:t Karins innebär det att fastighetsskatten för mark höjs från 1,00 till 1,3.
Aaltonens åsikt är att skatten inte borde höjas.
– Det är ingen målsättning för S:t Karins att skatten höjs, säger han.
245 kommuner blir tvungna att höja fastighetsskattesatsen för mark om regeringens beslut håller.
S:t Karins skatteintäkter höjs med 461 000 då fastighetsskatten för mark ändrar.
Pargas behandlar förslag om liten höjning
I Pargas ser inkomstskatten ut att höjas från 7,86 till 7,9. Det är förslaget som stadsstyrelsen gett till fullmäktige som möts på måndag.
– Det innebär en höjning på 0,04 procentenheter så i praktiken är det samma som tidigare. Men det är säkert möjligt att det blir diskussion om det på måndag i fullmäktige. I styrelsen var man överens om att hållas på den nivån, säger fullmäktigeordförande Tomas Björkroth.
Pargas budgetförslag går sannolikt på minus nästa år, bland annat på grund av minskade statsandelar på cirka 2,6 miljoner euro då kostnaderna för social- och hälsovården var höga 2022, enligt stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP).
Men det har inte inom styrelsen varit tal om att höja inkomstskatten ytterligare, även om diskussioner om skatter har förts, enligt Granberg.
– Fullmäktige godkänner budgeten den 11 december. Jag tänker att vi ska fundera på andra anpassningsåtgärder under våren och inte fatta några förhastade beslut nu.
Förslaget i Pargas är att fastighetsskatten för allmän mark höjs till 1,50 procent, alltså lite högre än den lägsta gränsen 1,30. Samma gäller byggnader medan det för stadigvarande bostäder är 0,47 procent.
– Det finns säkert en möjlighet att det blir diskussion om skatterna i Pargas då fullmäktige möts, säger Granberg.
Inom SDP i Pargas pågår diskussioner om skatterna för att man ska nå en gemensam linje, säger ledamoten Maria Lindell-Luukkonen som av den orsaken inte ännu kan kommentera saken.
Vänsterförbundets Nina Söderlund skriver till ÅU att förslaget inte ändrar mycket och är okej för henne. Hon deltar inte i fullmäktigemötet den här gången då hon har fullt upp med välfärdsområdet Varhas sparkrav på över 300 miljoner de närmaste åren. ”Måste prioritera nu” skriver Söderlund.
Små ändringar i Kimitoön och Hangö
Kommunstyrelsen i Kimitoön föreslår för fullmäktige att inkomstskattesatsen för Kimitoöns kommun är 7,1 procent nästa år.
Kimitoöns inkomstskattesats var 7,11 procent i år.
SDP:s ledamot Eva-Stina Hellbom säger till ÅU att det inte finns några behov av att höja inkomstskatten.
Budgetberedningen för år 2024 är gjord utgående ifrån att fastighetsskatteprocenten för år 2024 hålls på samma nivå som år 2023, samt beaktat den nya fastighetsskattesatsen för mark på 1,30 procent.
Hangö beslöt år 2021 att inkomstskatteprocenten för 2022 och 2023 skulle vara 21,75.
Efter övergången till välfärdsområdet har inkomstskattesatsen i teorin varit 9,11 procent i år.
Fullmäktige i Hangö beslöt i höstas att skattesatsen ska vara 9,1 procent för 2024.
Ledamot Eira Salo (Samlingspartiet) understödd av partikollegan Ville Ekroos föreslog att skattesatsen fastställs till 9.
Förslaget understöddes bara av nio ledamöter mot 21, vilket betydde att styrelsens förslag på 9,10 procent vann.
I Hangö har den allmänna fastighetsskatten tidigare varit 1,30 procent.
I Raseborg ska stadsstyrelsen få ett förslag att ta ställning till på nästa möte den 6 november.
Åbo stads kanslichef Tuomas Heikkinen har föreslagit att Åbos inkomstskatt hålls kvar på 6,9 procent nästa år. Stadsstyrelsen möts den 6 november då borgmästare Minna Arve presenterar förslaget.
Målet i stadens borgmästarprogram är också att kommunalskatten inte ska höjas, skrev ÅU tidigare i höstas.
Däremot föreslår Heikkinen att fastighetsskatten för både mark och byggnader stiger från 1,15 procent till 1,3 procent nästa år. På det sättet skulle Åbo stad få in 6,5 miljoner euro.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.