ÅU med när första kräftfiskarna i Säkylä åkte ut med sina mjärdar – ”Som julafton”, säger fiskarna

Det råder nästan feststämning på familjen Lehtinens strand i Säkylä vid sjön Pyhäjärvi på söndagsförmiddagen.
Klockan tickar och prick klockan tolv får man släppa de första kräftmjärdarna i sjön. Inte en minut tidigare.
– Det känns lite som julafton, säger Tanja Lehtinen, som tillsammans med sin pappa Markku Lehtinen driver företaget Suomen Raputukku i Säkylä.

Pyhäjärvi är en kräftrik sjö och när säsongen inleds lastas båtarna fulla med flaggor och mjärdar. Att lägga ut kräftmjärdar före den officiella starten är förbjudet och den som åker fast för tjuvstart bötfälls.
Suomen Raputukku har 24 år på nacken och en omsättning på över 100 tusen euro. Företaget säljer kräftor till många affärer och restauranger i sydvästra Finland.
För Lehtinens har dagen börjat med att bassänger rengjorts, vattenpumpar har setts över och hundratals mjärdar har putsats, försetts med betesfisk och lastats i båtarna på stranden.
Arbetet är fördelat så att pappa Markku fiskar och dottern Tanja sköter försäljning och marknadsföring.

Morgonen är solig och Pyhäjärvi ligger spegelblank och väntar på båtarna. I fiskehamnen i centrum av Säkylä kör bilar försedda med båtar på släp fram, båtar som ligger vid bryggorna lastas och en efter en styr båtarna ut på sjön för att vara ute på rätt plats när klockan slår tolv.
Säkyläborna Matti Koivisto och Petri Pyysalo lastar ombord tjugo mjärdar. För dem är fisket bara en hobby och de räknar med två kräftor per bur när de vittjar burarna på tisdagen.

Renas i bassänger med rent vatten
Lehtinens, vid Suomen Raputukku, kommer kontrollera sina burar redan på måndagsmorgonen. Om det finns kräftor i burarna töms de och mjärdarna förses med nya betesfiskar. Väl i land sorteras kräftorna enligt storlek och släpps i stora bassänger med rent sötvatten.
– Det är en hederssak för oss att de kräftor vi säljer är rena. Vi säljer dem aldrig direkt från sjön utan alla djuren hålls en dag i bassäng först. Att de är rena påverkar bland annat smaken, säger Tanja Lehtinen och öppnar dörren till en hall med tre stora gröna badkar.

Kräftrikaste vattnen finns bland annat i Egentliga Finland
Årets kräftsäsong väntas bli god. Under de senaste åren har de årliga kräftfångsterna i Finland rört sig kring 3,5 miljoner kräftor. De produktivaste signalkräftvattnen finns i Tavastland, Birkaland och Egentliga Finland. Flodkräftfångsterna är i sin tur störst i Östra och Mellersta Finland.
Totalt fiskas det mellan en halv miljon och en miljon kräftor i sjön Pyhäjärvi. Första året det var tillåtet för vem som helst att fiska kräftor i Pyhäjärvi blev fångsten totalt cirka 25 000 kräftor. Efter det har fångsterna stadigt blivit större och rekordåret 2008 drog man upp en miljon kräftor.

Enligt Tanja Lehtinen ökar efterfrågan på kräftor och Lehtinen säger att hon tycker hon ser en spirande trend bland till exempel unga att ordna kräftskivor.
Samtidigt hörs allt fler kritiska röster också. Inte mot kräftfiske i sig, men mot att kräftor kokas levande. Bland annat Helsingfors djurskyddsförening kräver att Finlands lagstiftning ändras så att levande kräftor inte får säljas till konsumenterna och att kräftorna bedövas innan de kokas.
Tanja Lehtinen välkomnar andra metoder än kokning för att ta livet av kräftorna men påpekar samtidigt att kräftorna nog går en snabb död till mötes om man bara ser till att kokandet går rätt till. Vattnet ska koka ordentligt när kräftorna läggs i. Man ska bara koka små mängder kräftor åt gången och vattnet ska hela tiden koka.
Kräftor i Pyhäjärvi
Det fanns flodkräftor i sjön Pyhäjärvi ännu i början av 1900-talet, men kräftpesten tog kål på flodkräftorna och stammen återhämtade sig aldrig ordentligt.
På 1980-talet började man plantera ut signalkräftor. Stammen är stark i dag.
Pyhäjärvi är Finlands tjugonionde största sjö. Sjön finns i Eura, Säkylä och Pöytis.
Sjön är 25 km lång och 9 km bred.

Kräftfisket pågår till slutet av oktober men i praktiken mattas efterfrågan av mot slutet av september.
I dag har Suomen Raputukku inga anställda utan far och dotter sköter företaget på tumanhand. I framtiden kan det dock bli aktuellt med personal och Tanja Lehtinen hoppas i framtiden kunna lansera nya kräftprodukter.
Vem får fiska kräftor?
- För kräftfiske behövs alltid vattenägarens tillstånd och 18–69-åringar ska dessutom ha betalat fiskevårdsavgiften.
- De som har hunnit fylla 65 år före den 31.12.2023 är dock befriade från fiskevårdsavgiften.
- Mjärdarna ska märkas med flöten som når minst 5 centimeter över vattenytan. Därtill ska de förses med kräftfiskarens namn och kontaktuppgifter samt redskapsmärke, om vattenområdets ägare förutsätter ett sådant.
- För olaglig fångst av flodkräftor kan man dömas att erlägga flodkräftans skyddsvärde, som är 50 euro per kräfta.
- I sjön Pyhäjärvi får lokalt bosatta personer fiska med ett obegränsat antal mjärdar medan personer som inte är bosatta i Eura, Säkylä eller Pöytis får fiska med högst tjugo mjärdar per person.
Källa: Fortstyrelsen, ÅU

Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.