ÅU jämförde matvarupriser – en affär dyrare än de andra

Citymarket är den dyraste stormarknaden i Åbo när det kommer till matvaror. Eller åtminstone när det gäller de varor som fanns med i ÅU:s jämförelse mellan de tre inhemska jättarna Citymarket, Prisma och Lidl.
Genom att plocka ihop en korg med 17 dagligvaror – främst livsmedel, men också toalettpapper och diskmedel – och jämföra priserna, visade det sig att K-kedjans priser är runt 10 procent högre än konkurrenternas.
Av de 17 varor som jämfördes var nästan alla dyrast på Citymarket. Det enda undantaget är det långkorniga riset, som i Citymarkets budgetvarumärke Menus skepnad var klart billigare än konkurrenternas motsvarighet.
Det blev också jämnt lopp med makaronerna, som kostade 39 cent i samtliga tre affärer.
Färdigpackade grönsaker hade störst prisskillnad
Oftast var prisskillnaden runt 10 procent, men till exempel fyrpacket med runda rågbröd var 40 procent dyrare i K-affären än på Lidl, som var billigast. Lidl säljer dock det egna varumärket Retkieväs, medan både Prisma och Citymarket säljer Reissumies.
Störst prisskillnad mellan affärerna var det för den färdigförpackade potatisen i enkilospåsar, där Citymarkets pris på 1,29 euro var nästan 120 procent dyrare än Prismas motsvarighet på 0,59 euro. För enkelhetens skull jämfördes priset på färdigpackad potatis, prisskillnaden var mindre för potatis i lösvikt.
Mjölken var en av de varor med störst prisskillnad, där den var 37 procent dyrare på Citymarket.
Också den nätpackade löken hade relativt stor prisskillnad, där Citymarket var dryga 40 procent dyrare än Lidl, som var billigast. Det var mindre prisskillnad på lök i lösvikt, men också här jämfördes färdigpackad vara.
I det stora hela visar jämförelsen att Prisma och Lidl är ganska jämna när det gäller priser. Lidl var runt 3 procent dyrare sett över hela korgen, men butikerna turades om att ha billigast varor i de olika kategorierna.
Citymarket var dyrare än de båda övriga. Skillnaden mellan Prisma, som var billigast, och Citymarket är 11,5 procent.
Men riktigt så enkelt är det inte, enligt Kuppis Citymarkets köpman Hannu Aaltonen .
– Att göra prisjämförelser är svårt. Det finns så mycket att ta i beaktande och att hitta produkter som är helt jämförbara är så gott som omöjligt, om det inte handlar om samma tillverkare och förpackning, säger han.

Enligt Aaltonen har Konkurrens- och konsumentverket helt slutat att göra prisjämförelser affärerna emellan, eftersom det i stort sett är omöjligt att få det rättvist.
– Ilta-Sanomat hade en stor jämförelse för ett par veckor sedan, där Citymarket också var dyrast. Men de fick rätta artikeln efter att den publicerades och i slutändan var Citymarket den billigaste affären, säger han.
"Kan bara prisjämföra exakt samma produkt"
Enligt Aaltonen är det inte ens möjligt att jämföra så gott som likadana produkter.
– Ta Oivariini i den jämförelse som ni gjort, till exempel. Den är tillverkad av Valio. Då går det inte att jämföra med Lidls version Vilmariini som görs av ett helt annat företag, säger han.
Varför inte, om det är samma fettblandning?
– Det är olika företag, som fungerar på olika sätt och kanske har olika tillverkningsmetoder. Det enda sättet att jämföra är samma tillverkare och produkt.
Han tycker inte heller om att ÅU valt att ta med Pirkkas toalettpapper i jämförelsen, trots att det finns ett billigare eget märke i hyllan.
– Vi har Menus papper som är flera euro billigare, och om ni ska jämföra affärens egna märken borde ni använda det, säger Aaltonen.
Valet av just Pirkka för jämförelsen gjordes för att de jämförda toalettpapprena skulle vara av motsvarande kvalitetsgrad.

Kuppisköpmannen lyfter också fram andra faktorer som spelar in i prissättningen. Affärens utbud, varornas ursprung och butikens tjänster och öppettider är alla sådant som påverkar helheten.
– Vi har till exempel tusentals fler produkter än Lidl i vårt sortiment. Det gör att kunderna får större valmöjlighet, säger Aaltonen.
Men den valmöjligheten, precis som dygnet runt-öppet och diskar med färskt bröd inverkar också på varornas pris.
– Prisma har dessutom slopat betjäningsdisken på söndag, och det är något vi håller fast vid. Ser man till vad som erbjuds i den nybakade bröddisken erbjuder vissa butiker till exempel croissanter och bröd från halvfabrikat, alltså från frysta bröd som gräddas i ugnen. Våra är gjorda på plats och ställe. Det är en stor skillnad.
Det som mest får en att undra är varifrån fantasin med prishöjningar på 7 – 8 % kommer, då man jämför med vad som har hänt under detta år 2022. Verkligheten är nog långt från 7 -8%, då det inte är svårt att plocka fram produkter i matvaruhandeln som gåt upp ja tilloch med runt 100%. Smöret t.ex kostade tidigare runt eur 2,50 och nu börjar priset på en 3:a ja tom på en 4:a. Broiler färdiga Kariniemis ”kontar” har kostat runt 2, 70 och senast igår betalade jag 4,47, samma produkt. Mjölken från Juustoportti från 1,24 till 1,65. Mjöl och gryn vardera har stigit med över 100%. Ja det finns hur mycket exempel som helst, det är nog aningen vilseledande att generellt tala om att årets prishöjningar skulle vara runt 7 – 8%. Vi är nog närmare sanningen enligt min erfarenhet, då vi talar om mellan 25 och 60%, – tyvärr!