SPT 15.07.2021 19:38

Det går att med blotta ögat se att Östersjön förändrats de senaste decennierna. Det säger flera av de experter som samlades för att diskutera vårt havs framtid i Björneborg under Finlandsarenan.

Jan-Erik Karlsson som är ekobonde säger att orsaken till att han började odla ekologiskt var just Östersjön.

— Jag är född i Nagu och har sett förändringen trots att jag bara är femtio år.

Genom sin styrelsepost i miljöorganisationen Natur & miljö vill Karlsson också vara med och förbättra Östersjöns tillstånd.

Han säger att det är nesligt att det ofta är jordbrukarna som får skulden för övergödningen av havet. Karlsson får flankstöd från Naturresursinstitutet Lukes specialforskare Antti Iho som säger att allt handlar om arbetsfördelning.

— Jordbruket stillar vår hunger. Oberoende av hurdana lösningar vi hittar kommer vi alltid att behöva livsmedelsproduktion. Det är lätt att peka finger åt jordbrukarna, men de jobbar ju för att vi andra dagligen ska få mat på bordet.

Ett av panelens centrala budskap till konsumenterna är också att fundera över vad vi äter. Det som folk inte konsumerar kommer heller inte att produceras. Esa Nikunen som är miljöchef vid Helsingfors stad säger att var och en kan dra sitt strå till stacken genom dagliga val.

Genom att rusta upp lokala vattendrag, stränder och sjöar och göra dem attraktiva mår också invånarna bättre. Att äta lokalt fångad fisk bidrar också till att minska fosformängderna i vattnet. Olika korta och längre projekt hjälper också till att ändra attityder och samtidigt rädda havet.

— Under den förra Östersjödagen serverade alla Helsingfors stads restauranger lokalt fångad fisk.

Antti Iho är glad över att attityderna gentemot Östersjön och dess bevarande har förbättrats, men säger att attityderna också behöver bibehållas. De processer som påskyndat övergödningen har varit stora och långsamma rent byråkratiskt och praktiskt, som till exempel byggandet av vattenkraftverk, men naturen har reagerat snabbt på förändringarna.

Lokalt initiativ viktigt

Ekobonden Jan-Erik Karlsson kommer ihåg det motstånd som fanns mot Natura 2000-projektet som Forststyrelsen finansierade för tre decennier sedan. Då fanns en rädsla för att lokalinvånare inte längre skulle få påverka, leva och finnas till på sina områden.

Men generationerna byts ut och många har insett riskerna i att inte skydda skärgården.

— Nu förstår vi hur vi kan använda oss av de här nya kraven och inser att det är viktigt att skydda havet också i framtiden.

Lokala aktörer tillåts utveckla och upprätthålla en del av Naturaområdena och på så vis kan man koncentrera turismen till områden där det finns tillräcklig service och möjlighet att hålla omgivningen städad.

— Projektet Håll skärgården ren har också axlat utmaningen att få båtfolket att inte skräpa ner havet. Vi är nog på väg åt rätt håll, tillsammans, säger Karlsson.

Professor emeritus Markku Ollikainen från Helsingfors universitet säger att det är av största vikt för både havet och människan att vi skyddar Östersjön

— Vi kommer inte att kunna ge havet vidare till våra barnbarn i det skick vi själva fick det, för det kommer alltid att ske en viss förändring.

Däremot tror Ollikainen att ett friskt hav påverkar vårt välbefinnande.

Artbeståndet har det bra

Havsforskaren Jari Hänninen vid Skärgårdshavets forskningsinstitut lyfter fram de positiva saker som kan hittas i samband med Östersjön och klimatförändringen.

Östersjön är ett relativt ungt hav, endast 3 000–4 000 år gammalt, och därför har arternas utveckling kunnat ske endast under en kort tid. Det betyder att vårt hav i praktiken är i uppväxtfasen och har bara börjat sin utveckling.

— Varje år försöker nya främmande arter klara sig i det saltfattiga vattnet. Arter som kommit från sötvatten klarar sig bäst i Östersjön.

Det betyder också att när klimatförändringen kommer att orsaka allt varmare väder och därmed varmare hav och mera regn, kommer haven att bli sötare. Då kommer troligen Östersjöns arter att klara sig hyfsat.

Catariina Salo/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln