Attityder och stelt socialskydd försvårar deltagandet i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
Anna Caldén vill uppmana personer med funktionsnedsättning att våga ta plats och tro på sig själva. Foto: Ari Sundberg
Enligt riktgivande undersökningar deltar endast 20 procent av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet i Finland. Samtidigt vill regeringen höja sysselsättningsgraden till 75 procent.
Anna Caldén, vikarierande koordinator för Samarbetsförbundet kring funktionshinders (SAMS) vänverksamhet i Österbotten, är själv funktionshindrad och är en av dem som lyckats ta sig in i arbetslivet. Hon anser att personer med funktionsnedsättning kunde bidra mycket mer till att höja sysselsättningsgraden, men det är inte så lätt att få jobb.
— De största orsakerna till att så få personer med funktionsnedsättning inte får jobb är samhällets attityder och att arbetsgivarna ofta är ovetande om vilket slags stöd man som arbetsgivare har rätt att få ifall man har en funktionshindrad arbetstagare, säger Caldén.
Hjälpmedlen kan vara små ändringar på arbetsplatsen, till exempel en ramp, som arbetsgivarna får ersättning för.
Dessutom har den funktionshindrade rätt att få stöd från sin hemkommun om något större, till exempel toaletten, behöver åtgärdas på arbetsplatsen.
Många personer skulle gärna jobba för att känna sig inkluderade i samhället, men det nuvarande socialskyddet ställer till det för många.
— Socialskyddet måste bli mer flexibelt. Många blir utan stöd om de börjar arbeta, trots att de är beroende av det, säger Caldén.
Finland är värst
På måndag ordnar SAMS ett funktionsrättsseminarium i Helsingfors. Där ska bland annat riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml) delta. Enligt honom är Finland absolut sämst bland de nordiska länderna beträffande sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. Situationen måste förbättras.
— Det här beror till stor del på det stela kollektivavtalssystem vi har i Finland som inte tillåter flexibilitet, säger han.
Däremot säger Vartiainen att dessa personer utgör en så liten procent att de inte i märkbar grad kan bidra till att öka den nationella sysselsättningen till 75 procent, även fast de skulle sysselsättas i högre grad.
Sverige är en föregångare
Också Anne Mäki, utbildnings- och arbetslivsexpert på Invalidförbundet, håller med om att Finland borde bli bättre på att göra kampanj för att inkludera dessa personer i arbetslivet.
— Det har inte hänt så mycket på den här fronten de senaste åren. Många personer med funktionshinder diskrimineras i arbetslivet, säger hon.
Enligt henne är det främst attityderna som måste förändras. Hon lyfter fram en framgångsrik kampanj som Arbetsförmedlingen i Sverige har startat som kallas ” Gör plats ”. Syftet med kampanjen är att fler med funktionsnedsättning ska få jobb. En liknande kampanj som Invalidförbundet för är ”Sopivaa työtä kaikille”, på svenska ungefär ett passande jobb för alla.
— Vi har redan mycket hjälpmedel i Finland för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Problemet är att vi inte använder oss av dem.
De som inte kan arbeta alls
Simo Vehmas, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, forskar i teoretiska och etiska problem relaterade till funktionsnedsättning. Han ska också delta i SAMS:s funktionsrättsseminarium.
Vehmas jämför också Finland med andra länder.
— Till exempel i USA är mycket fler funktionshindrade inkluderade i arbetslivet. De är helt enkelt tvungna att arbeta eftersom det inte finns något liknande socialskydd där som det vi har i Finland.
Det betyder inte att det är dåligt att man i Finland får stöd. Det måste enligt Vehmas bli mer flexibelt och lättare att kombinera stöden med en lön.
Vehmas vill däremot betona de personer som har funktionsnedsättningar och inte klarar av att arbeta över huvud taget. Hur ska dessa känna att de är delaktiga i samhället?
— Det är viktigt att dessa personer inte endast reduceras till välgörenhetsobjekt, utan att man också börjar diskutera deras rätt till ett meningsfullt liv på politisk nivå, säger han.
Inte en belastning
I det stora hela tycker Anna Caldén att utvecklingen ändå går åt rätt håll och attityderna mot funktionsnedsättning har blivit positivare.
Målet att försöka få arbetsgivare medvetna om att mångfald är en positiv sak på en arbetsplats och att personer med funktionsnedsättning inte är en belastning.
— Ett tips är att fråga i stället för att anta, säger hon.
Caldén vill uppmana personer med funktionsnedsättning till att våga tro på sig själva och på att deras arbete är lika betydelsefullt.
— Våga ta plats, säger hon.
Nyttiga begrepp
Funktionsnedsättning: Innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat fysisk, psykisk, sensorisk och intellektuell funktionsnedsättning.
Funktionshinder: Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen.
Funktionsvariation: Bakom ordet finns tanken att det inte finns ett ”normalt” sätt som en människa ska vara på eller fungera på. En funktionsvariation är alltså något alla människor har. Därför är det inte en synonym till ordet funktionsnedsättning.
Källa: SAMS.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.