Carina Holm 11.02.2020 04:18

Finlands miljöcentral Syke konstaterade i måndags att utsläppen i nästan alla kommuner i Finland hade minskat år 2017 jämfört med utsläppsnivåerna år 2005.
I genomsnitt var utsläppsminskningen femton procent jämfört med nivåerna för fjorton år sedan.
I en del kommuner har man verkligen skärpt sig och lyckats minska utsläppsnivåerna med över femtio procent jämfört med år 2005.
Det är värt en applåd. Tänk om inget hade hänt på alla dessa år?
Enligt den nya utsläppsberäkningen kommer de största utsläppen på kommunal nivå från trafik, jordbruk, fjärrvärmeproduktion och elförbrukning.
En fjärdedel av utsläppen kommer från trafiken och här ligger det de finländska kommunerna i fatet att många finländare är beroende av sina bilar för att alls ta sig någonvart.
Obs pluralformen – det är många familjer som behöver fler än en bil för att klara vardagen i ett land där kollektivtrafik för många bara är en avlägsen dröm och inget man kan använda dagligen även om man skulle vilja göra det.
Många i Åboland nickar igenkännande.
Det är svårt att göra något åt landets geografi med mycket landsbygd och långa avstånd.
Att miljöcentralens beräkningar visar att bilarna i Nyland är nyare och mer miljövänliga än i övriga delar av landet kommer knappast heller som någon överraskning.
Där har utsläppen från privatbilismen minskat med över tjugo procent sedan 2005.
Samtidigt har man till exempel satsat på metrons utbyggnad, vilket rimligtvis borde märkas i att färre behöver ta egen bil.
Det säger sig självt att den som bor i Lappland, Kajanaland eller Savolax långt ifrån har samma möjligheter att åka kollektivt, vilket naturligtvis och beklagligtvis märks i utsläppsnivåerna.
Många bäckar små har dock betydelse. Miljöcentralen påpekar att det märks på nationell nivå, när utsläppen från oljeuppvärmningen relativt jämnt har minskat i alla kommuner.
Med andra ord: ju fler enskilda hushåll som byter ut sin gamla oljepanna mot exempelvis bergvärme, desto mindre utsläpp.
Vad som händer på hushållsnivå har betydelse på kommunal nivå, som i sin tur får betydelse på nationell nivå.
Miljöcentralen lyfter också fram en miljövänligare elproduktion som en förklaring till att utsläppen mätt på kommunnivå har minskat.
Exempelvis fjärrvärme produceras på ett miljövänligare sätt än tidigare och vindkraften har byggts ut.
Professor Jyri Seppälä från miljöcentralen säger att det nya beräkningssystemet för utsläpp skapar nya möjligheter att stödja lokalt klimatarbete.
Med siffror som går att jämföra med grannkommunerna och med kommuner i andra delar av landet blir det också lättare att se vilka effekter olika styrmetoder har i olika delar av landet.
På vilket sätt märks det till exempel om man inför miljöskatter, vägtullar, mängder av nya laddningsstationer för elbilar eller vissa straffavgifter på lokal nivå?
Att utsläppen på kommunal nivå har minskat sedan år 2005 är naturligtvis en god nyhet.
Men i dagens läge finns det få goda miljönyheter som inte har en tjock och svart svans av ett stort men efter sig.
År 2017 var kommunernas utsläpp per invånare i genomsnitt nästan elva koldioxidekvivalentton.
HBL.fi (10.2.2020) har intervjuat Johannes Lounasheimo, sakkunnig vid miljöcentralen som säger att det är utmärkt att nästan alla kommuner har lyckats minska sina utsläpp, men i de allra flesta fall är takten otillräcklig.
Det gäller både jämfört med kommunernas egna mål och målet om ett klimatneutralt Finland år 2035, det vill säga om femton år.
Lounasheimo påpekar samtidigt att det är svårt att jämföra utsläpp på kommunal nivå, bland annat för att kommunerna är så varierande både till sitt geografiska läge och till sin näringslivsstruktur.
Enligt honom har till exempel en kommun med få invånare och mycket jordbruk som avger växthusgaser svårt att minska sina utsläpp.
Kommuner och framför allt större städer är betydande klimataktörer också då nationer stampar på stället och inte lyckas nå samförstånd.
Åbo stads ambitiösa klimatmål är bara ett exempel och staden har också fått internationell uppmärksamhet tack vare sin ambition.
Den här veckan bjuder till exempel Åbo stad in kommuner, företag och nationella miljöaktörer för att utveckla ett koncept enligt vilket kommunerna kan stöda och få fart på företagens klimatåtgärder.
Samtidigt konstaterar staden att företagens deltagande behövs, för att kommunerna och städerna ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål.
Elva kommuner och städer i Finland har ett nätverk, vars mål bland annat är att vara koldioxidneutrala senast om tio år.
Det är första gången som miljöcentralen nu har beräknat utsläppen på kommunalnivå med en ny, enhetlig metod.
Tanken är att utsläppsnivåerna i fortsättningen ska jämföras varje år.
Det är bra, för det blir mer påtagligt när det handlar om den egna hemkommunen eller staden.
Ju närmare siffrorna och jämförelserna kommer en själv, desto lättare är de att greppa.
Och därmed kanske också att åtgärda?

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln